Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Kristine Westman Elorza instruerar barnen under danslektionen.
1 av 3
Kristine Westman Elorza instruerar barnen under danslektionen. Foto: Matilda Källén/Sveriges Radio
Anna-Lena Jäderberg på Växkraft på Västerås kulturskola visar ett anpassat instrument.
2 av 3
Anna-Lena Jäderberg på Växkraft på Västerås kulturskola visar ett anpassat instrument. Foto: Matilda Källén/Sveriges Radio
Inom funktionsinriktad musikterapi (FMT) som Irene Eriksson (bilden) arbetar med används särskilda trumpinnar för att stimulera handrörelser.
3 av 3
Inom funktionsinriktad musikterapi (FMT) som Irene Eriksson (bilden) arbetar med används särskilda trumpinnar för att stimulera handrörelser. Foto: Matilda Källén/Sveriges Radio
KULTURSKOLAN OCH FUNKTIONSVARIATIONER, DEL 2
Lyssna
(6:59 min)

"Vi kan göra skillnad för de här barnen"

Publicerat måndag 23 oktober 2017 kl 09.35

Bara cirka hälften av de kommunala kulturskolorna erbjuder verksamhet för barn och unga med funktionsvariationer. Samtidigt har flera kulturskolor satsat mycket på att anpassa sin verksamhet. En av dem är kulturskolan i Västerås, som i verksamheten Växkraft erbjuder musiklektioner, musikterapi och dans för barn med behov av stöd.

Lyssna också: Bristande anpassning för barn med funktionsvariationer på kulturskolan

– Det är nog någonting som får varenda pedagogs hjärta att bulta lite extra, när man ser att man kan göra skillnad för de här barnen, att det ger en motorisk utveckling men framförallt att de har så roligt med varandra som grupp, säger Kristine Westman Elorza som är danspedagog på Västerås kulturskola.

– Det är inte så många som känner till vad vi gör, men vi är väldigt engagerade allihop och har en väldigt stor passion för de här barnen och ungdomarna, fortsätter hon.

Det är tisdag eftermiddag och Kristine Westman Elorzas danslektion för barn med funktionsvariationer har precis börjat. Det är studs och rockdans, Askungen och samling i ring.

Dansklassen är en del av Växkraft, Västerås kulturskolas verksamhet med anpassade aktiviteter för barn och ungdomar med behov av stöd. Ett arbetslag om sex personer driver och utvecklar verksamheten, som är inne på sitt elfte år. 

Verksamheten startade i samband med att Västerås kulturskola deltog i Kulturskolerådets projekt Pascal, ett flerårigt nationellt projekt med syfte att skapa bättre förutsättningar för elever med funktionsvariationer att ta del av kulturskolornas verksamhet. 

– Vi var ett gäng härifrån kulturskolan som fick komma med. Och för mig tändes det då. Jag har ingen formell utbildning i att jobba med de här barnen och ungdomarna, men jag tyckte att det var så roligt, säger Anna-Lena Jäderberg som är Växkrafts arbetslagsledare.

Vad tror du var anledningen till att ni faktiskt lyckades komma igång och utveckla det här?

– Rätt personer på rätt plats, tror jag faktiskt. En vilja. Sedan får vi också kämpa mot ekonomi och sådant. Men bara man inte ger sig så...

Idag driver Växkraft funktionsinriktad musikterapi, flera dansgrupper, instrumentundervisning och ensemblen Växkul. Man vill gärna starta en teatergrupp också, men resurserna räcker inte till. Drygt 5,3 procent av Västerås kulturskolas budget går till barn och unga med särskilda behov, en nivå som har varit ganska konstant sedan starten.

Sammanlagt 67 barn och ungdomar är inskrivna i verksamheten, alla olika. Det är en av utmaningarna som man hela tiden brottas med, berättar Anna-Lena Jäderberg: hur undervisningen kan anpassas för att möta allas behov.

– Har man en diagnos inom ett spektra så är inte alla stöpta i samma form i alla fall. Det gäller att se: Vad behöver den här eleven? Och sedan tillgodose den med det. Och det tycker jag att vi är duktiga på att fånga upp, säger hon.

En annan utmaning – för kulturskolan i Västerås men också för andra kulturskolor som har velat bli mer inkluderande – har varit att sprida ordet, att få de här barnen att faktiskt komma till kulturskolan. För det är verkligen viktigt, säger Anna-Lena Jäderberg.

– Många av de här eleverna har bara den här grejen under veckan, många är hemmasittande, så det är en väldigt viktig verksamhet.

En grundbult i verksamheten är funktionsinriktad musikterapi eller FMT. Det är ett arbetssätt som utvecklades på 70- och 80-talet, en metod där specialskriven musik med enkel struktur och anpassade instrument används för att nå andra mål än rent musikaliska, som bättre koncentration, koordination, balans, hållning och andning.

– Det gör ofta att självförtroendet ökar, förklarar Irene Eriksson, utbildad pedagog inom just FMT.

Hon berättar om en tidigare elev som efter att ha gått i FMT kunde börja spela fotboll.

– Man får följa eleverna väldigt länge och vara med om spännande resor i deras utveckling.

På våningen under närmar sig dansklassen sitt slut. I korridoren utanför salen står föräldern Irene Andersson och väntar på sin dotter. Hon berättar att familjen provade flera olika fritidsaktiviteter innan de hittade till kulturskolans Växkraft, och att de flesta av dem misslyckades med att skapa rätt förutsättningar för hennes barn.

– Här har det fungerat jättebra från första dagen eftersom vi träffade fantastiska pedagoger. Tjejen trivs och vi ser hur hon har utvecklats enormt under den här tiden, socialt, motoriskt, språkligt och framförallt att hon är en glad tjej. Det skulle inte funka om hon gick i en vanlig grupp, det ska vara anpassat.

Och hon efterlyser ännu fler anpassade aktiviteter.

– Men det kräver personal med kunskap, tid och tålamod.

Relaterat

Mer om Kulturskolan

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".