Ett diplom
Diplom i rullskridskoåkning.

Veckans ord: Rullborgarmärket

Därför finns inte ordet på nätet – ännu.
3:47 min

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. I dag har Karsten Thurfjell hittat ett ord som ännu inte nått nätet.

Det händer inte ofta, men ibland, framför datorn, att man snubblar till av häpnad när ett ord man söker på inte tycks finnas på nätet. Kan det verkligen vara så att The World Wide Web inte lyckats fånga in alla dom kulturyttringar som manifesterat sig språkligt under det som jag väljer att kalla vår tid?

Vår tid som innefattar digitaliseringens svindlande korta era, då allt sugits upp, omvandlat till ettor och nollor, tycks härbärgera hålrum där vissa kulturfenomen fortfarande gömmer sig undan upptäckt.

Veckans ord är i så fall ett hittills fridlyst ord, 100 procent analogt, eftersom det tycks ha uppstått, dansat på den språkliga catwalken några år och sedan hunnit tyna bort som samtalsämne innan dom första högljutt surrande datorerna kopplades samman, och därför finns inte ordet på nätet – ännu.

För när jag säger och skriver ordet kommer det i och med alla automatiska webpubliceringar att förlora sin analoga oskuld och sugas med i den digitala dansen, manglad genom armén av sökmotorer. Så jag väntar ännu en lite stund, i tvekan inför den deflorering som oundvikligen kommer att drabba denna hittills ogooglebara term. 

Det rör sig om en populärkulturell meritering på helt vanlig svenska, inom en subkultur som florerade under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal. Nej, det är FÖRSTÅS inte punken, där har jag mycket svårt att tänka mig en enda säkerhetsnål som inte upptecknats i dom digitala webregistren.

Nej, man kan nog härröra fenomenet till det som på den tiden fortfarande kallades amerikansk kulturimperialism, vars uttryck med hjälp av marknadskrafternas obönhörlighet användes som testballonger för olika affärsidéer riktade mot oss konsumenter, för att se vart vinden blåste i ännu en förändringens tid.

Och den kom ju.

Det brukar diskuteras under vilket år som den vänsterradikala vågen vände, och det mentala 1970-talet gick över i Yuppie-eran, det kommersiella, syntpoppande 80-talet. Låt oss ta bröderna Herreys seger i schlagerfestivalen med Diggiloo Diggiley, alla tittar på mig 1984, samma år som rullskridskomusikalen Starlight Express hade premiär. Då hade 80-talet definitivt blivit 80-tal.

Man kan utan vidare betrakta dom moderna rullskridskorna, rollerblades och inlines, som ideologiska företrädare till bröderna Herreys gyllene skor. Alltså dom rullskridskor som såg ut som riktiga hockeyrör, fast med hjul. Den modellen populariserades av dom amerikanska rullskridskofilmerna, med tv-serien Roller Girls som tidstypiskt exempel från 1978, där unga skönheter uppdelade i lag kämpade mot varandra på en rundbana, en något misskänd filmgenre som faktiskt tagits upp då och då, i som det verkar nostalgiskt syfte, senast 2009.

I Sverige yttrade sig rullskridskovågen bland annat i discodans på hjul, men man kan nog säga att rörelsen fått leva i skuggan av skejtkulturen som ständigt tycks yngla av sig med nya rullbrädegenerationer.

Men under de gyllene åren kring 1980 kunde man visa sin kunnighet och meritera sig hos Svenska Rullskridskoförbundet genom att tillryggalägga en viss sträcka på sina rollerblades, precis som att ta simborgarmärket.

Och därmed är vi framme vid veckans ord – just det: rullborgarmärket.

Ett ord som hittills varit omöjligt att spåra digitalt, som enbart funnits på gulnade diplom från svunna pojk och flickrum, men som härmed överlämnas till cyberrymden – må det leva och förökas där, för evigt!

Veckans ord

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".