Interiör från Kumla kyrka.
1 av 2
Interiör från Kumla kyrka. Foto: Hasse Holmberg / TT
Kyrkohandboken beskriver gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Här en från 1942 Foto: Berit Nygren/SR
2 av 2
Kyrkohandboken beskriver gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Här en från 1942 Foto: Berit Nygren/SR

Arbetet med kyrkohandboken kritiseras skarpt

Ärkebiskopen: Vilka är experter?
1:53 min

Nästa vecka ska Svenska kyrkans högsta beslutande organ kyrkomötet ska ställning till det slutgiltiga förslaget till ny kyrkohandbok, men arbetet med det har varit omdiskuterat. Bland annat har kvaliteten på gudstjänstmusiken ifrågasatts, och så här i elfte timmen får kyrkan nu skarp kritik i en extern revisionsrapport.

Kyrkohandboken beskriver hur gudstjänster i livets alla skeenden ska gå till, som dop, vigsel, högmässa och begravning, men kritiken mot arbetet med att uppdatera den nuvarande kyrkohandboken från 1986 har bara vuxit, framför allt från dem som arbetar med kyrkans musik.

För tre år sedan gick samtliga musikorganisationer inom kyrkan ihop och begärde att hela arbetet skulle tas om.

Det var Sveriges kyrkosångsförbund, Domkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksförbund, Föreningen svenska tonsättare och Kungliga musikaliska akademien som ansåg att arbetet forcerades på bekostnad av kvaliteten och att kyrkan inte var tillräckligt transparent med hur arbetet utvecklades.

Tidigare i år begärde Svenska kyrkan så här i sluttampen självt en extern revision av arbetet och den är nu klar.

Revisionsrapporten från Grant Thornton kritiserar kyrkan på punkt efter punkt. Det handlar om alltifrån otydliga direktiv om varför det skulle göras till oklara roller och mandatfördelning mellan alltifrån projektledning till arbetsgrupper.

Ett arbete som det här behöver en process för att säkra kvaliteten men det har det inte haft, och hur arbetet ska avrapporteras och följas upp har bara knapphändigt berörts i projektplanen, enligt de externa revisorerna.

De har gjort intervjuer och gått igenom mötesprotokoll och kunnat ge grönt, gult och rött, men ger inte kyrkan grönt på någon punkt. Det är bara gult och rött från projektledning till kommunikation.

Svenska kyrkan har lagt ner stora resurser på både försöksverksamhet och remissrundor, men revisorerna tycker att kyrkan kunde ha återkopplat resultaten av dessa bättre. De tycker också att kyrkan kunde ha bemött kritiken från experter, både internt och externt, bättre, eftersom det "fanns behov av att skapa förståelse för det principiella upplägget kring handboken men också behov av att lyssna in och att låta experter komma till tals".

Kyrkans ledning ska nu ta lärdom, säger ärkebiskop Antje Jackelén och för egen del tar hon med sig frågan om roll- och ansvarsfördelningen.

- Vilken styrningsmodell är det som passar bäst i sådana här processer?

Jackelén har ofta sagt att arbetet ska präglas av högsta kvalitet. Utan att uttala sig om vad hon anser generellt om processen säger hon att inte heller en bra process är någon garanti för ett bra slutresultat, och vad gäller revisorernas uppfattning att kyrkan kunde ha bemött kritikerna bättre, säger hon:

- Det har naturligtvis funnits en expertgrupp från början och experter har funnits med längs hela vägen. Det är också viktigt för oss så att säga att experter är naturligtvis också de som i slutänden firar gudstjänst efter den här kyrkohandboken, alltså församlingarna, säger Jackelén och tillägger:

- Så man får differentiera: vilka experter har kommit till tals och var har vi brustit i att låta experter kunna få det inflytande som de kanske skulle ha haft?

Den externa revisionskritiken kommer inte att påverka processen på kyrkomötet utan det kommer som planerat att ta ställning till det slutgiltiga förslaget till ny kyrkohandbok i nästa vecka.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".