Europeiska ungdomsorkestern.
Stråksektionen i en ungdomsorkester. Foto: Peter Adamik.

"Sorgligt om vi inte kan leverera musiker på en internationell nivå"

Svenskutbildade musiker håller inte lika hög nivå som musiker med utländsk utbildning. Det tycker i alla fall fem av Sveriges största symfoniorkestrar enligt en undersökning som Kulturnytt har gjort. Tre av dessa fem menar dessutom att kompetensen hos svenskutbildade musiker sjunkit under de senaste tio åren.

Tali da Silva, reporter på Kulturnytt, vad är det som blivit sämre enligt undersökningen som du och Matilda Källén har gjort?

– Enligt enkätsvaren vinner musiker med utländsk utbildning oftast provspelningarna på de stora orkestrarna. Och flera av de svarande tycker också att musiker med utländsk utbildning oftast håller en högre nivå. Till exempel att de har större scenvana och mer orkestererfarenhet. Någon svarade att svenska musiker med hög kompetens fortfarande finns men att de med allra högst kompetens blivit färre.

Och vad tror orkesterinstitutionerna att det här beror på?

– Delvis på att arbetssituationen i andra länder blivit svårare och när fler söker jobb i svenska orkestrar så ökar konkurrensen. Men sen är det flera som svarar att det är färre som söker sig till musikhögskolorna och att nivån på utbildningen då sjunker. Och anledningen till det, i sin tur, tror de är förändringen från kommunala musikskolan till kulturskolan som påbörjades i slutet av 1980-talet. De misstänker att de klassiska instrumenten hamnat lite i skymundan på kulturskolan.

Och vad säger kulturskolan om det här?

– Torgny Sandgren som är generalsekreterare i Kulturskolerådet håller inte riktigt med. Han säger att han gärna skulle se en nationell, statlig satsning på talangutveckling för de unga som är intresserade av att bli riktigt bra på sitt instrument.
Men enligt honom står musiken fortfarande för 75-80 procent av verksamheten. Han tror snarare att utvecklingen handlar om att barn idag inte väljer klassiska instrument i lika hög utsträckning. Tendensen han ser är att väldigt många barn och framför allt unga tjejer vill satsa på sång, något som han tror har att göra med tv-program som Idol. Dans är också något som han säger fullkomligt exploderat och blivit jättestort. Men det har också skett en pedagogisk förändring på kulturskolan som kan ha betydelse.

Handlar den pedagogiska förändringen om att barnen idag snarare ska få kul på egna villkor än att drillas till att bli riktigt duktiga på ett instrument?

– Ja, kanske lite så. Torgny Sandgren säger också att han då och då stöter på åsikter om att man borde kvotera in vissa instrument eller musikstilar på kulturskolan, till exempel att det skulle kunna vara tio procent folkmusik eller liknande. Men han menar att det då skulle gå emot uppdraget att kulturskolan ska utgå från barnens intressen. Så han funderar snarare kring om organisationer som värnar om kulturarv kanske skulle kunna engagera sig i den här frågan.

Men är det överhuvudtaget ett problem att jobben på orkestrarna i större utsträckning går till utländska musiker?

– Det är en bra fråga. Den här debatten har varit uppe tidigare och det har då pratats om huruvida det finns ett så kallat nordiskt "sus" eller skandinaviskt sound som skulle kunna gå förlorat. Något som också stött på kritik.

– En som svarat på vår enkät är Helle Solberg som är orkesterchef för kungliga operans hovkapell. Hon tycker egentligen inte att en majoritet av utländska musiker i svenska orkestrar är ett problem i sig. Hon tycker snarare att det är vore lite sorgligt om vi i Sverige inte kan leverera musiker på en internationell nivå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".