Rossinis Askungen (La Cenerentola) i regi av Lindy Hume, har premiär på Kungliga Operan 25 november 2017. På bilden: Ole Aleksander Bang (Don Ramiro) Johanna Rudström (Angelina/Askungen)
Rossinis Askungen på Kungliga Operan. Ole Aleksander Bang och Johanna Rudström Foto: Sören Vilks
RECENSION - OPERA

Muntra Hovkapellets Rossini-Askunge

Per Feltzin: "Det svänger som sjutton - men var är de öronbedövande rösterna?"
2:29 min

En av mest välkända sagorna kan man nu se i operaform på Kungliga operan: Askungen av Rossini. Grundhistorien är den samma men det är en elak styvfader och armband i stället för styvmor och glassko.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: "Askungen" (La Cenerentola)
Tonsättare: Gioacchino Rossini
Regi: Lindy Hume
Scenografi, kostym & mask: Dan Potra
Dirigent: Jean-Christophe Spinosi/Fredrik Burstedt
Medverkande: Johanna Rudström, Ole Aleksander Bang, John Erik Eleby, m fl. Kungliga Hovkapellet och Kungliga operans kör
Spelperiod: Tom 3 februari 2018
Spelplats: Kungliga operan, Stockholm

 

Det är Kungliga Hovkapellet, och ensemblen som helhet, som spelar huvudrollen - på gott och på ont.

Hovkapellet leds av den franske dirigenten Jean-Christophe Spinosi och det svänger som sjutton, kanske nån gång för mycket, men samtidigt adderar han underbara klanger och betonar punkter i partituret som jag aldrig hört så tydligt förut.

Det är alltså inte så mycket sagan om Askungen Rossini tonsatt, utan en klassisk italiensk commedia dell'arte komedi med väletablerade operatyper. Grundberättelsen om en ung kvinna som får revansch är lika gammal som mänskligheten själv. Alla älskar vi en person som mot alla odds och med intelligent ödmjukhet och klok vänlighet vinner, som här, prinsen och halva kungariket.

Den här uppsättningen regisseras av Lindy Hume och scenograferas av Dan Potra och gjordes ursprungligen för australiska och nyzeeländska operahus, men har sedan gjort succé över hela världen.

Den utspelar sig i - lite märkligt faktiskt - ett dickenskt London och är fylld av muntra teaterfyndigheter, spelar ovanligt mycket mot publiken i ett slags musikalattack och är rolig att se på. Samspelet mellan de olika unga sångarna är mycket bra. Johanna Rudström i sin första huvudroll har en fin röst men inte ännu stark nog. Ole Aleksander Bang som prinsen imponerar ofta men är ännu lite opolerad.

Det är lustfyllt på många sätt men just ungdomligheten hos de flesta gör att det är ojämnt på scenen, koloraturerna sprätter olika långt och balansen och samspel mellan orkester och scen är mest till Hovkapellets fördel. Uppsättningen är definitivt bra - men jag längtar efter de närmast öronbedövande rösterna ovanpå en stark orkester. Just det får jag inte här.

Opera i P2 sände direkt och man kan lyssna på sändningen under 30 dagar efter premiären.
Podden Operaguiden diskuterar Askungen - för dig som vill veta mer.
Askungen direktsänds på bio den 3 februari 2018.

Mer om Scen- och musikrecensioner

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".