emeliejonsson
Emelie Jonsson har i sin avhandling analyserat hur viktorianska författare påverkades av Darwins evolutionsteori. Foto: Göteborgs Universitet

Ny forskning om Charles Darwins påverkan på den viktorianska litteraturen

Emelie Jonsson: "Han gav författare, och även andra kulturutövare, en helt ny sorts utmaning till deras fantasi"
2:03 min

När Charles Darwin 1859 presenterade sin evolutionsteori kastade den om hela den rådande världsbilden. I en ny avhandling undersöks hur litteraturen påverkades av Darwins teorier.

Med hjälp av modern psykologi har nu litteraturforskaren Emelie Jonsson, i avhandlingen "Imagining a Place in Nature. Using Evolution to Explain the Early Evolutionary Imagination in Literature", analyserat sju verk av viktorianska författare. Hur de påverkades och hanterade den utmaning som Darwin och hans teori innebar.

– Jag skulle säga att han gav författare, och även andra kulturutövare, en helt ny sorts utmaning till deras fantasi. När de hädanefter pratade om människans natur så gjorde de det i ljuset av Darwin. De var tvungna att antingen förkasta Darwin, av någon anledning att förhålla sig honom som fientligt, polemisk eller så var de tvungna att omvandla hans teori till något som var acceptabelt i deras egna moralvärldar, säger Emelie Jonsson.

Darwins teori om att människan, precis som alla andra arter, utvecklats utan mål och moral krockade med alla tidigare skapelseberättelser som istället beskrev människan som överordnad, skild från alla andra arter och skapat med ett syfte.

Omställningen innebar en stor utmaning och den var svår att hantera. Emelie Jonsson är den första litteraturforskaren som använder sig av modern psykologi för att se evolutionsteorins påverkan på litteraturen.

– Konstigt nog så har ingen riktigt använt modern psykologi som bygger på Darwins forskning för att förklara hur man reagerar på en sån här vetenskaplig skapelseberättelse om man ska säga så, säger hon.

I avhandlingen har Emelie Jonsson bland annat analyserat Arthur Conan Doyles "En försvunnen värld", Robert Louis Stevensons "Dr. Jekyl och mr. Hyde" och Joseph Conrads "Mörkrets hjärta". Hur de olika författarna tog sig an den nya evolutionsteorin var väldigt olika.

– Det var väldigt individuellt. Arthur Conan Doyle tror jag inte var så bekymrad, så att säga. Han tyckte att att det lät jättebra. Han kunde använda det för att skriva en fin äventyrsberättelse. Medans Joseph Conrad han torterades. Han tyckte att det var fruktansvärt att det inte fanns en grund för moralen i naturen. Han kände verkligen det som ett otroligt existentiellt problem, säger Emelie Jonsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".