Jennie Silfverhjelm, Suzanne Reuter och Liv Mjönes i All Inclusive. Foto: Nordisk Film.
1 av 3
Jennie Silfverhjelm, Suzanne Reuter och Liv Mjönes i All Inclusive. Foto: Nordisk Film.
Fyra personer tittar in i kameran.
2 av 3
Solsidan Säsong III. Josephine Bornebusch som Mickan, Johan Rheborg som Fredde, Felix Herngren som Alex och Mia Skäringer som Anna. Foto: Morgan Norman/Söderberg Agentur/TV4.
Anna Serner, vd Svenska filminstitutet. Foto: Henrik Montgomery/TT.
3 av 3
Anna Serner, vd Svenska filminstitutet. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Svenskt filmstöd blir mera jämställt

"Jämställdhet är en av nycklarna till att vi ska få upp biobesöken"
2:03 min

Svensk film är mer jämställd än någonsin- i alla fall i fråga om vem som kan räkna med att få stöd för sina långfilmsprojekt från Svenska Filminsitutet, SFI. Men biobesökarna väljer bort svensk film.

Det framkommer i en ny rapport där SFI sammanfattar läget för jämställdheten inom svensk film. Men VD Anna Serner är inte nöjd.

- Sen har jag också sagt tydligt att de stora budgetarna måste också få gå till kvinnor. Och då har jag också sagt att jag är inte rädd för kvotering, säger Anna Serner.

Mellan åren 2013 och 2016 hade 49 procent av långfilmerna som fick produktionsstöd av SFI en kvinnlig regissör. Men manliga regissörer fick en större del av pengarna under samma tid: 49 miljoner, jämfört med 43 miljoner till filmer regisserade av kvinnor. Om det inte rättar till sig är Anna Serner alltså beredd att kvotera pengarna.

En annan åtgärd är Serners förslag att införa ett så kallat "green card", ett förslag som redan fått kritik, där produktionsbolag som får ekonomiskt stöd måste genomgå en jämställdhetsutbildning.

- Vi behöver öka kunskapen om de ojämställda strukturerna som hela samhället har och där vill vi att de som får våra pengar har genomgått en heldagsutbildning i maktstrukturer, sexuella trakasserier men också just omedvetna, fördomsfulla beslut.

Men trots att svensk film är relativt jämställd bakom kameran verkar publiken inte komma till biograferna. Enligt siffror från Sveriges biografägareförbund har antalet biobesökare som går och ser svenska filmer minskat med 22 procent hittills i år, jämfört med året innan. Men även här kan ökad jämställdhet vara en av nycklarna, säger Anna Serner:

- Att jobba med jämställdhet och mångfald överhuvudtaget bakom kameran tror jag är en avgörande sak därför att publiken framför kameran och de som ska se på duken är så många olika, och då kan det inte bara vara en och samma sort som får göra film och visa världen med sitt perspektiv. Så att jag är övertygad om att mångfald och jämställdhet är en av nycklarna till att vi ska få upp biobesöken.

Sture Johansson är programdirektör på SF Bio och han håller inte med:

- Nej, jag tror att det är bra film som är det viktiga. Och sen att filmen regisseras av rätt person, då kommer besökarna tillbaka. Jag tror inte att man kan sälja film på jämställdhet, att det här är en kvinnlig regissör och det här är en manlig regissör, för folk vet inte vilka regissörerna är, utan folk vill ju se en bra berättelse, och den bra berättelsen är den du marknadsför.

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".