Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Detta är sändningsledningen vid Sveriges Radio med ett viktigt meddelande till allmänheten i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Det brinner i ett ställverk utanför Stockvik med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västernorrland.
(Publicerat igår kl 23.44)
Kanadensiska poeten Anne Carson. Foto: Pontus Lundahl / TT
Kanadensiska poeten Anne Carson. Foto: Pontus Lundahl / TT

En nåd att läsa Anne Carson

Lars Hermansson: "En vindlande uppslagsrik, skarpsynt och storslagen essä"
4:42 min

Den kanadensiska poeten och litteraturvetaren Anne Carson är i höst aktuell med två böcker i svensk översättning; "Kort sagt" och "Det oförlorades ekonomi". Lars Hermansson har läst dem båda.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Författare: Anne Carson
Titel: "Det oförlorades ekonomi"
Originaltitel: Economy of the Unlost" ,
Översättare: Niklas Haga & Rebecka Kärde
Titel:Kort sagt
Originaltitel: "Short talks"
Översättare:  Mara Lee

Till skillnad från många yngre svenska poeter vid tiden för de här böckernas tillkomst har Anne Carson aldrig varit särskilt skeptiskt till metaforer. Tvärtom verkar hon se dem som ett uttryck för den snabbhet hon menar ligger i poesins väsen.

I en intervju i den engelska dagstidningen The Guardian förra året säger hon så här om poesi: "Om prosan är ett hus är poesin en brinnande människa som springer mycket snabbt igenom det." Den där snabbheten har bland annat att göra med det ögonblickliga överbryggandet av avstånd mellan bild- och sakled i en metafor, till exempel det synes gigantiska mellan efterord och desinfektionssprit. Jag ska snart förklara vad jag menar.

De fyrtiosju dikterna i "Kort sagt" har alla titlar i stil med "Kort sagt om Homo sapiens", "Kort sagt om boende", "Kort sagt om dur och moll", och så vidare, och kan samtliga också kan läsas som ett slags miniessäer. Ingen är längre än en boksida, de flesta betydligt kortare. Bokens efterord heter följaktligen "Kort sagt om efterord" och lyder i sin helhet så här:

"Ett efterord bör lämna huden snabbt, likt desinfektionssprit.

Här är ett exempel, Emily Tennysons mormor, hennes fullständiga

dagboksanteckning från bröllopsdagen den 20 maj 1765:

Läste ut Antigone, äktade biskop."

Den som kan sin Antigone vet att den handlar om att vägra lyda patriarkatet. Att gifta sig med en biskop, i alla fall på 1700-talet när kvinnliga biskopar knappast var påtänka, måste väl betraktas som motsatsen.

Den här sortens juxtapositioner, att ställa till synes oförenliga företeelser sida vid sida, är typiska för de fyrtiosju dikterna i "Kort sagt", och bidrar till känslan av snabbhet som Carsons poesi inger. Det händer plötsligt att skovård och antisemitism hamnar sida vid sida, eller hjärnhalvor och mittbena.

I efterordet du hörde nyss är det bara ett kommatecken mellan feminism och antifeminism, och första radens tvättäkta metafor tycks likna läsning vid läkekonst. Eller är det tvärtom så att läsningen ger upphov till sår som efterordet desinfekterar?

Antagligen både och. För poesi handlar, enligt Carson, om både och: om att kunna laborera med två eller flera motstridiga eller delvis motstridiga scenarier samtidigt, en färdighet som ju är en bristvara i dagens allt mer polariserade offentlighet där poesi inte står särskilt högt i kurs.

I den långa essän "Det oförlorades ekonomi" härleder Carson poesins speciella intelligens bland annat till antika poeters, och inte minst Simonides, intresse för negationer och dubbelnegationer.

Enkelt uttryckt: om jag säger "Solen skiner" för att beskriva ett sakförhållande så behöver du inte föreställa dig motsatsen för att förstå vad jag säger. Om jag däremot säger "Inga moln skymmer solen" måste du först, om så för en millisekund, föreställa dig solen skymd av moln och därefter det motsatta förhållandet, att molnen är borta och solen skiner. Du får som Carson skriver "Två verkligheter till priset av en."

"Det oförlorades ekonomi" är en vindlande uppslagsrik, skarpsynt och storslagen essä. Jag känner mig smart när jag läser, smart och glad och rik. Och trots att den väl måste betraktas som en akademisk text med notapparat och litteraturlista och polemisk udd mot andra texter om antik grekisk poesi (bland annat en av Jesper Svenbro) är den poetiska halten i prosan hög. "Det går inte att äta pengar, det går däremot att sälja mat." kan hon till exempel skriva. Och, apropos Simonides och Paul Celans hårt frammejslade texter, uttrycksekonomiska skulle man kunna säga med en kraftig underdrift, det handlar alltså om ekonomi som existensform här, skriver Anne Carson att de citat "skär bort allt som inte är nåd." Slut citat. Det är en nåd att läsa Anne Carson.

Mer om Litteraturrecensioner

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".