Foton på döda demonstranter, Kiev.
Minnesplats på Självständighetstorget (Majdan) i Kiev över några av de som dödades under gatuprotesterna i februari 2014. Foto: Fredrik Wadström

Kulturkrönikan: Desinformationen fortsätter fyra år efter Majdan

Kulturkrönikan av Fredrik Wadström
3:35 min

Den här helgen för fyra år sedan tog gatuprotesterna i Kiev fart på riktigt. Fortfarande tar sig desinformationen kring vad som hände i Ukraina in i medierapporteringen.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Demonstrationerna som startade småskaligt i november 2013 utvecklade sig efter hand till det som kom att kallas Euromajdan och som ledde till den dåvarande ukrainska regeringens fall.

Den ukrainska anti-desinformationssajten Stop Fake startades i mars 2014, just när Majdanprotesterna hade avslutats och den tillfälliga regeringen i Kiev hade kommit på plats. Så här drygt tre och ett halvt år senare jobbar sajten fortfarande för högtryck för att motverka fejkade nyheter, ryktesspridning och dåligt kollade uppgifter som riskerar att fortplanta sig som ringar på vattnet i såväl traditionella medier som på sociala plattformar.

En av de senaste artiklarna från Stop Fake dissekerar de nya så kallade avslöjandena på italiensk tv:s Kanal 5 om att det var georgiska och litauiska legosoldater som låg bakom dödsskjutningarna av dussintals demonstranter i Kiev i gatuprotesternas slutskede. Legosoldaterna ska ha instruerats av en amerikan. Förutom att strimla sönder trovärdigheten i reportaget följer Stop Fake hur den italienska nyheten spridits i Kreml-trogna medier i både Ryssland och Ukraina men också hur den återgivits på tyska, bulgariska och engelskspråkiga sajter.

Just den här viskleken har visat sig det allra svåraste att komma åt. Uppgifter från en källa förs vidare i en kedja där det till slut blir ett jättearbete att hålla reda på varifrån påståendena kom och hur pass pålitlig ursprungskällan är. I kretsloppet mellan trollfabriker, politiskt motiverade låtsasnyheter och seriösa mediebolag krävs ibland en faktakoll i många led för att komma till ursprunget av en kittlande story.

Det mest nedslående när det gäller Ukraina är hur motståndskraftiga en del moderna myter kring Ukraina visat sig vara. Det högerextrema partiet Svoboda fick ett uppsving 2010-2012, något som många bedömare anser var delvis frammanipulerat av den dåvarande ukrainska regimens politiska strateger. Förfölj och fängsla de andra partiernas representanter så att de framstår som svaga men släpp fram Svoboda i debatter. På så sätt kunde det tidigare maktpartiet i ukrainsk politik, Regionpartiet, framhålla sig självt som det enda alternativet till fascisterna.

När så presidenten Janukovytj flydde i februari 2014 och hans maktbas upplöstes tappade Svoboda sin roll i den ukrainska politiken, vilket också valresultaten visade. I presidentvalet i maj 2014 fick Svobodas partiledare en procent, lika lite som fyra år tidigare, alltså före uppsvinget. På hösten samma år klarade inte Svoboda femprocentspärren i parlamentsvalet och försvann som parti ur parlamentet. I den senaste opinionsundersökningen i november 2017 fick koalitionen med de tre högerextrema ukrainska partierna Svoboda, Högra sektorn och Natsionalny Korpus runt fyra procent. De kommer alltså inte ens tillsammans upp över femprocentsspärren.

Ändå förekommer fortfarande uppgifter om att Svoboda spelat en viktig roll i den ukrainska politiken på senare år. Vi kan prata länge om de högerextrema grupperna i Ukraina, inte minst Högra sektorns roll i det civila samhället. Men att hålla fast vid berättelser som aldrig varit sanna kommer inte att hjälpa oss att förstå vad som händer i världen.

Mer om Kulturkrönikan

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".