Jamaica Kincaid
Foto: Jessica Gow/TT
RECENSION – LITTERATUR

"Alla borde läsa Jamaica Kincaid"

Ulla Strängberg recenserar Jamaica Kincaids roman "Lucy"
2:15 min

Jamaica Kincaid föddes 1949 som Elaine Potter Richardson på den karibiska ön Antigua. Nu bor hon i USA och arbetar som professor vid Harvard. På svenska finns fem av hennes romaner och nu kommer en sjätte: "Lucy," i översättning av Lena Fagerström.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Berättarjaget i "Lucy" kommer till New York som 16-åring för att arbeta som au pair. Det är i slutet på 60-talet. Resan är en flykt från en dominerande mor i ett försök att finna sig själv. Kontrasterna är stora. Gatuljusen, hissarna, solen som lyser utan att värma och landskapets monotoni.

Men trots att Mariah och Peter, föräldrarna till de fyra barnen gör allt för att "Lilla gästen" ska trivas, känner hon sig inte hemma. Inte för att hon längtar tillbaka - hon längtar till något annat, ett eget liv, en egen identitet. De välmenta försöken att få henne acklimatiserad faller platt. När Mariah talar så lyriskt om hur påskliljorna skjuter upp ur marken, minns Lucy hur hon tvingades deklamera William Wordsworths berömda dikt om blommor hon aldrig hade sett, och hon vill bara krossa de spröda stjälkarna. Hur blir man lycklig över att se några blommor vaja för vinden, frågar hon sig.

Språk som lyser och doftar av gröna fikon kokta i kokosmjölk

Den här romanen utspelar sig i mellanrummet mellan att lämna något och komma till något nytt, men Lucy har brutit alla band och förmår inte knyta några nya. Jamaica Kincaid har skrivit fram ett porträtt av en ung flicka, som helst av allt vill älska någon så mycket att hon dör, men som inte kan fästa sig vid någon.

Kincaids språk lyser och doftar av gröna fikon kokta i kokosmjölk, spetsat med den kalla doften av nysnö. Lucy lever i två världar; i sin barndoms drömmar, där hon blir instängd i en tunna eller får halsen avskuren; och i den nya världen, så full av välvilja, som inte är hennes. Kincaid visar på den dolda rasismen i det nya klassamhället där Lucy hamnar längst ner. En svart flicka född under brittiskt kolonialstyre, men en flicka med en enorm kapacitet att slå sig fram och hitta sin egen väg till en värld som är mycket större.

Jamaica Kincaid är en författare som jag önskar att alla skulle läsa.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".