Hashtaggen #MeToo har spridit sig över hela världen
Hashtaggen #MeToo har spridit sig över hela världen Foto: Fredrik Sandberg/TT

Få namngivna trots Metoo-rörelsen

PO: Traditionella medier har gjort egna undersökningar
3:07 min

Att namnpublicera eller att inte namnpublicera har varit en stor fråga för traditionella medier under Metoo-rörelsen, men trots att tusentals uppgifter om sexuella trakasserier och namn på misstänkta förövare har kunnat florera fritt i sociala medier har de traditionella medierna varit fortsatt restriktiva.

Traditionella medier har namngivit kanske bara en handfull personer, och det har heller inte kommit in särskilt många anmälningar om detta till Allmänhetens pressombudsman, PO, säger PO:n Ola Sigvardsson.

– Vi får ju mellan 500 och 600 anmälningar om året till vårt institut och i det här fallet har vi säg kanske ungefär 5 anmälningar vilket jag skulle beteckna som ganska litet för en sådan stor diskussion som det här ändå har varit.

Allmänhetens pressombudsman prövar inte själva skuldfrågan utan frågan om en person har lidit en oförsvarlig skada av en viss publicering, och anmälningarna kan handla både om att människor blivit namngivna och att de inte blivit det men ändå utpekade genom viss rapportering, säger Ola Sigvardsson:

– Alltså en av de vanligaste anmälningarna till oss över huvud taget är att tidningen ju har anonymiserat, tagit bort namnet, men ändå gett så många ledtrådar till identiteten att en ganska stor grupp förstår vem det handlar om.

Berättelsen finns ju i de identifierande detaljerna.

Ett av de tydligaste exemplen på detta är den så kallade kulturprofilen som Dagens Nyheter berättade om utifrån vittnesmål från 18 kvinnor varav några framträdde med namn, och om det fallet säger pressombudsmannen Ola Sigvardsson så här utan att förringa kvinnornas upplevelser:

– Det kan ju bli så att jag får göra en bedömning av den publiceringen så småningom. Det kan jag då inte yttra mig om eftersom anmälningarna till oss är sekretessbelagda, men i princip kan man ju säga det att om man inte hade berättat om kopplingarna till Svenska akademien, om man inte hade berättat om kopplingarna till den här kulturklubben hade det inte funnits så mycket att berätta. Jag menar, det är i de identifierande detaljerna som själva berättelsen finns ju.

Metoo-rörelsen har varit en pressetisk prövning för traditionella medier genom att den i mångt och mycket äger rum i sociala medier som inte har några pressetiska regler och där namn på och uppgifter om misstänkta förövare kan flöda fritt. Det har definitivt påverkat traditionella medier, säger Sigvardsson:

– Jag menar kraften i hela metoo-rörelsen kommer ju från sociala medier. Däremot håller jag inte med dem som säger att de traditionella medierna har kapitulerat inför vissa krav på att vissa namn ska publiceras, utan snarare är det ju så att medierna, de traditionella tidningarna, har inhämtat information, tips och så, från nätet och sedan i huvudsak har gjort egna utredningar innan man har valt att publicera.

Många gånger är det bättre att namnge.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke säger att det återstår att se, kanske om ett år, huruvida sociala medier har påverkat traditionella medier att exempelvis ta ut svängarna i sin rapportering.

När det gäller namnpubliceringar är de traditionella medierna mycket mer restriktiva idag än vad de var förr, berättar Funcke, och han tycker att det finns fall - exempelvis det som gäller kulturprofilen och Dagens Nyheter - där det enligt honom vore bättre att löpa linan ut och publicera namn:

– Många gånger kan jag tycka att det nästan är bättre att man namnger för då riskerar man inte att ta ut svängarna utan vara mer återhållsam kanske i rapporteringen, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".