Katalonien har haft flera val om att lämna Spanien under 2017, ett år som annars under den senare delen präglades av #metoo-debatten, startad av bland andra skådespelaren Alyssa Milano.
Katalonien har haft flera val om att lämna Spanien under 2017, ett år som annars under den senare delen präglades av #metoo-debatten, startad av bland andra skådespelaren Alyssa Milano. Foto: Manu Fernandez/Claudio Bresciani/Jordan Strauss

Årskrönika Kulturdebatt: När allt kan betraktas som kultur påverkas bilden av makten

Mattias Hermansson om ett dramatiskt debattår
2:39 min

Överallt diskuteras värderingar, strukturer och identitet. Mattias Hermansson sammanfattar ett år när hela det offentliga samtalet tycks ha blivit kulturdebatt.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

För bara några år sedan hade jag nog försökt definiera en kulturdebatt ungefär som den beskrivs på Wikipedia. Att det är en (citat) ”offentlig debatt som förs mellan intellektuella i medierna, företrädesvis på tidningarnas kultur- och debattsidor”.

Det som har skiljt ut kulturdebatten är att den kretsat kring sådant som värderingar, strukturer, identiteter, makten över tanken. Oftast med utgångspunkt i debattörens egna kunskaper och erfarenheter.

Det har stått i kontrast till exempelvis nyhetsjournalistiken, eller för den delen politikens värld, som dominerats av ”hårda” ämnen som kan beläggas i siffror och staplar.

Men en allt större del av de frågor och konflikter som idag upptar politiken och medierna, i såväl Sverige som omvärlden, de rör värderingar och normsystem, språk och levnadssätt, världsbilder och identiteter.

Inom politiken verkar kampen mest röra vems bild av verkligheten som är mest korrekt, snarare än vad man vill uppnå. Teknikutvecklingen skapar debatter om falska nyheter och filterbubblor. Dramatiska nyhetshändelser har ofta sitt ursprung i våldsam kamp om kultur, historia och symboler, oavsett om vi pratar om Charlottesville eller Katalonien.

Hösten 2017 blev dramatisk också på andra sätt. Efter att New York Times granskade filmproducenten Harvey Weinsteins sexuella övergrepp mot en lång rad kvinnor, använde skådespelerskan Alyssa Milano hashtaggen #metoo på Twitter och startade ett händelseförlopp av historisk dignitet.

I Sverige agerade rörelser och röststarka personer i sociala medier i samspel med såväl upprop som grävande journalistik i dagstidningar. På det följde avslöjanden om systematiska övergrepp, som försatt mediehus och stora institutioner i djup kris. Det ledde till debatter om allt från rättsapparat till mansideal, från pressetik till arbetsmiljö, och rätt mycket mer.

#metoo speglar hur symbiosen mellan traditionella och sociala medier kan bidra till att tidens stora frågor handlar om kultur.

Med lite perspektiv tycks #metoo också åtminstone temporärt ha förändrat nyhetsjournalistiken, inte bara för att det exploderat mitt i kulturlivets centrum. Nyhetsjournalistiken som annars mest granskar formell maktutövning som politik och myndigheter, gick till att beskriva och diskutera makt som kultur: hur makt över hierarkier och osynliga strukturer, värderingar och relationer kan öppna för övergrepp och missbrukat inflytande.  

Ja, 2017 tycktes nästan hela det offentliga samtalet debattera kultur och kulturer i bred mening. Vilka effekter det ger på sikt kan vi nog ännu bara ana.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".