Hur kommer kulturlivet att se ut 2017?
Från teknikframsteg och kulturarv till #metoo och Bokmässan: Hur kommer kulturlivet att se ut 2017? Foto: TT

Nyårskrönika: Fem saker som kan prägla kulturen 2018

Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson spår om kulturens framtid
3:25 min

Spåren av det dramatiska 2017 lär märkas även det år som kommer. Hur oförutsägbar framtiden än tycks vara – här är fem spådomar om kulturlivet 2018.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Du kommer att höra röster

2018 fortsätter de amerikanska och kinesiska teknikjättarnas digitala och ekonomiska makt växa. Utvecklingen förändrar hela samhället och den enskilda människans vanor. Ett exempel är högtalare du kan kommunicera med, med din egen röst. I de länder där de funnits en tid har miljoner människor snabbt flyttat in sin konsumtion av radio, musik, ljudböcker, och man kan få texter lästa i samma apparat som också kan styra en mängd hushållsfunktioner. I början av december meddelade Amazon att man nu börjar sälja sin högtalare Echo även i Sverige, fortfarande bara på engelska. Det återstår att se om och när Google och Apple följer efter med sina varianter.

Konsten blir friare men också mer hotad

Det är en paradoxernas tid: 2018 kommer två tredjedelar av jordens vuxna befolkning ha en smartphone, och aldrig har så mycket läsning, lyssning, tittning varit så tillgänglig för så många människor världen över.

Samtidigt lever allt fler av de som skapar det där innehållet allt mer farligt. Häromdagen visade en Unesco-rapport att allt fler konstnärer och musiker hotas och tystas på flera håll i världen. Situationen för journalister förvärras på många håll, antalet dödade eller fängslade minskade 2017 något men ligger fortsatt högt. I en värld med mer totalitära tendenser och politisk oro talar tyvärr inte mycket för att hoten mot kulturutövare och medier kommer minska nämnvärt.

Kampen om kulturarvet fortsätter

Teknikutvecklingen gör att framtiden redan känns som den är här. Samtidigt är historien starkt närvarande i politik och samhällsdebatt. I Sverige har kulturarvet varit föremål för hård debatt, inte minst om museer, om normkritik och identitetspolitik versus bevarande och tradition. Det blottar skillnader mellan höger och vänster, land och stad, och lär diskuteras allt mer, inte minst under 2018 som EU utropat till officiellt Kulturarvsår i Europa.

De stora startar om

2017 rycktes det svenska kulturlivet fullständigt ut ur sin småputtrighet. Här fanns turbulensen kring Bokmässan, och effekterna av #metoo som försatte ett antal svenska kulturinstitutioner och medieföretag i djup kris.

Så 2018 blir ett slags omstarternas år. Kommer Bokmässan på fötter igen? Reser sig Svenska Akademien efter skandalen med Kulturprofilen? Vad händer med Kulturhuset Stadsteatern efter vd Benny Fredrikssons hastiga avgång? I höst öppnar också Röhsska Museet i Göteborg igen, efter att varit stängt på grund av arbetsmiljöproblem.

En lite mindre kontroversiell omstart är nyrenoverade Nationalmuseum i Stockholm som öppnar igen i oktober.

Kulturlivets framtid ligger i din plånbok

I början av februari valåret 2018 är det dags för första upplagan av konventet Folk & Kultur, en motsvarighet till Folk & Försvar. Det är nog ingen slump att de drivande som vill upp på den politiska agendan, är länsteatrar, regionmusik och länsmuseer. Här är den offentligt finansierade kulturens framtidsfrågor obönhörliga: Vem är kulturen till för? Var i landet ska den finnas? Vad gör man när kostnader ökar snabbare än intäkter?

Det kokar ner till politik och pengar och uppdrag, vilken kultur som ska finansieras av skattemedel och vad som bekostas av konsumenter och sponsorer. Med andra ord handlar det om våra egna plånböcker. Och den frågan lär kvarstå långt bortom det år som strax ska börja.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".