Katarina Jönsson Norling, ordförande i Konstnärernas riksorganisation.
1 av 3
Katarina Jönsson Norling, ordförande i Konstnärernas riksorganisation. Foto: Frida Norling.
Iris Müller Westerman, chef på Moderna Museet i Malmö
2 av 3
Iris Müller Westerman, chef på Moderna Museet i Malmö Foto: Moa Skimutis/SR
Louise Wrede, specialist på samtida konst
3 av 3
Louise Wrede, specialist på samtida konst Foto: Bukowski

Kvinnliga konstnärer underrepresenterade på konstgallerier

Katarina Jönsson Norling: "Det måste bli en förändring. Men det krävs siffror och statistik."
2:56 min

Knappt 14 procent av nu levande konstnärer som representeras av konstgallerier i Europa och USA är kvinnor. Det visar en studie från Artnet Analytics och universitetet i nederländska Maastricht.

Enligt studien, som ska vara den största empiriska undersökning som gjorts om könsdiskriminering i kultursektorn, finns inte bara ett utan flera glastak för kvinnliga konstnärer. Iris Müller-Westermann, chef på Moderna museet i Malmö är förvånad. 

– Jag blir chockad! Trodde att vi kommit längre. Jag kommer från Tyskland och blir varje gång chockad över när jag ser att det fortfarande är männen som dominerar på stora museer även när det gäller samtidskonsten trots att det finns många bra kvinnor, säger Iris Müller-Westermann. 

I Sverige finns det ingen motsvarande statistik för gallerier. Cecilia Hillström är ordförande för Svenska galleriförbundet och tycker sig se en relativt jämn könsfördelning både på hennes eget galleri och på andra gallerier i Sverige.

Den internationella studien är baserad på 1000 gallerier där nästan 5000 levande konstnärer är representerade samt 2,7 miljoner auktionsresultat. För svenska förhållanden finns ingen motsvarande statistik, men Louise Wrede som är specialist på samtida konst på auktionshuset Bukowskis säger att kvinnliga konstnärer har ett stort utrymme i Sverige.

– Tittar jag på de större gallerierna i Stockholm får jag en känsla av att det är en stor andel kvinnliga konstnärer som faktiskt är representerade. Även många institutioner och museer har också visat flera separatutställningar av kvinnliga konstnärer. Och det här avspeglar sig sen på andrahandsmarknaden,  säger Louise Wrede på Bukowskis. 

Studien talar om flera glastak för kvinnliga konstnärer. På konsthögsutbildningarna i Europa och Nordamerika är det oftast jämställt. Och medan representationen på gallerierna är skev tycks de kvinnor som tar sig igenom nålsögat, och blir antagna av ett galleri, lyckas bättre än sina manliga kollegor.

De kvinnliga superstjärnorna är däremot få på konstmarknaden. Joan Mitchell som är den dyraste kvinnliga konstnären hamnar först på 47: e plats på listan över de högst värderade konstnärerna, långt ifrån toppen med namn som Pablo Picasso och Andy Warhol.

Katarina Jönsson Norling är ordförande i Konstnärernas riksorganisation och tycker att siffrorna i studien är nedslående, men intressanta. Och hon tror på en förändring.

– Det måste bli en förändring. Det finns ingen annan väg. Efter den här hösten när det varit så mycket fokus på jämställdhet. Men krävs statistik och siffror och det krävs en medvetenhet, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".