FOLK & KULTUR

Så har kulturjournalistiken förändrats

2:32 min

Fler kulturtexter – men en mindre andel kritik. Den svenska kulturjournalistiken har genomgått flera förändringar sedan 80-talet. Hur de har sett ut och vilken roll kulturjournalistiken har spelat är några av frågorna i centrum i forskningsprojektet Kulturjournalistikens världar vars första resultat presenteras idag på det nya kulturpolitiska konventet Folk & Kultur i Eskilstuna.

– Det produceras mer kulturjournalistik idag än på 80-talet, säger Andreas Widholm, docent i journalistik vid Stockholms universitet, som tillsammans med Anna Roosvall och Kristina Riegert står bakom forskningsprojektet Kulturjournalistikens världar.

Efter att kvantitativt ha undersökt kulturjournalistiken i public service och några av Sveriges största tidningar en vecka per år mellan 1985 och 2015, har forskarna kommit fram till att antalet kulturjournalistiska texter i pressen har ökat med omkring 30 procent. Motsvarande siffra för Sveriges Radio – vars produktion ökat överlag – är cirka 40 procent. 

Samtidigt tar kritiken upp en allt mindre del av den totala kulturjournalistiken. Bland annat digitala plattformar, nya format och sammanslagningar av kultur- och nöjessidor har påverkat utbudet och därtill vilken kritik som lyfts fram: mindre klassisk musik, mer populärkultur.

– Samtidigt är det viktigt att påpeka att eftersom det produceras mer journalistik idag överlag så har inte antalet recensioner sjunkit dramatiskt, betonar Andreas Widholm.

Han ser en kulturjournalistik som blir alltmer nyhetsinriktad, något som skulle kunna förklaras med de förändringar och nedskärningar som journalistiken i stort har mött under de senaste decennierna, där dagens journalister förväntas ha flera roller.

– Skillnaden mellan kulturjournalistik och nyhetsjournalistik minskar. Kulturjournalistiken blir mer inriktad på intervjuer, till exempel den som du gör med mig just nu, förklarar Andreas Widholm.

Förutom innehållet, har forskarna också tittat på värderingar och på hur kulturjournalistiken relaterar till världen utanför Sverige.

Både omvärlden och värderingsfrågor kring framförallt etnicitet, nationalitet och genus är något som har tagit stor plats på de svenska kultursidorna, från 80-talet och fram till idag.

Enligt Anna Roosvall, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap, är det något som utmärker just svensk kulturjournalistik: en stark koppling mellan kultur och politik, och mellan Sverige och resten av världen – men framförallt vissa delar.

– Under den här tidsperioden fokuserar man på ungefär samma delar av världen, säger Anna Roosvall.

– Det handlar om Norden, Europa och i ökande grad Nordamerika eller närmare bestämt USA. Värt att notera är att det är väldigt lite fokus på Mellanöstern, som ju annars är ett väldigt starkt område i till exempel utrikesjournalistiken, fortsätter hon.

Forskningsprojektet Kulturjournalistikens världar avslutas 2019.