Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
RECENSION - KONST

Sigrid Hjertén omtolkad på Waldemarsudde

Cecilia Blomberg: "Det gäller att inte fastna i tragiken"
2:25 min
Ateljéinteriör, Sigrid Hjertén 1916 (beskuren)
1 av 4
Ateljéinteriör, Sigrid Hjertén 1916 (beskuren) Foto: Moderna Museet / Åsa Lundé
Gråväder Stockholm, Sigrid Hjertén 1934
2 av 4
Gråväder Stockholm, Sigrid Hjertén 1934 Foto: Stadsmuseet i Stockholm
Balillaparaden Palermo, Sigrid Hjertén 1934
3 av 4
Balillaparaden Palermo, Sigrid Hjertén 1934 Foto: Stadsmuseet i Stockholm
Självporträtt, Sigrid Hjertén 1914
4 av 4
Självporträtt, Sigrid Hjertén 1914 Foto: Andreas Nilsson, Malmö Konstmuseum

En banbrytande konstnär och favoritelev hos Matisse. Men ett liv som slutade inlåst på Beckomberga. Nu öppnar "Sigrid Hjertén - En mästerlig kolorist" på Waldemarsudde i Stockholm. Cecilia Blomberg har sett den.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: Sigrid Hjertén - En mästerlig kolorist
Konstnär: Sigrid Hjertén
Curator: Görel Cavalli Björkman
Plats: Prins Eugens Waldemarsudde
Pågår: till den 26 augusti

Det gäller att inte fastna i tragiken. Meningen smattrar på som ett mantra genom huvudet när jag är på väg till utställningen. Helt onödigt visar det sig. För Sigrid Hjerténs målningar har en oerhörd kraft och direkthet. Och även de mest kända, mest reproducerade motiven lyser från väggarna.

Ta Ateljéinterör. Med den Nils Dardel bildlike dandyn som sitter tillsammans med en kvinnlig diva i förgrunden. Sigrid själv i en soffa i bakgrunden mellan maken Isak Grünewald och konstnärskollegan Einar Jolin. Och i ena hörnet av målningen tittar sonen Iván fram.

Det känns ju som en intressantare tolkning än offerrollen.

Tidigare har den tolkats som Sigrid Hjerténs slitning mellan konstnärsjaget och modersrollen. Nu ger Görel Cavalli Björkman som gjort utställningen en ny ingång.

Sigrid Hjertén i mitten av ett livligt samtal om den nya konsten. Centralt placerad. Med en antik kvinnostaty på väg ut ur bilden och en målning av en romsk kvinna som tar plats på väggen. Det gamla ut och det nya in.

Jag gillar det. Att flytta ljuset från tragiken till att vara i frontlinjen. Sigrid Hjertén sprängde gränserna för konsten. En av de få kvinnor som fick vara med i männens gäng.

Hon var också den som mest radikalt bröt med det gamla. Hon struntade i målningarnas djup och fokuserade istället på känslan, färgerna, ytans komposition. Det känns ju som en intressantare tolkning än offerrollen.

Ett helt rum på utställningen visar verk från 1930-talet. Tiden då Sigrid Hjertén fick sin psykiatriska diagnos och allt mer försvann in i tysthet. Men de första åren fortsätter hon att måla. Gör nya versioner av sina egna motiv.

Inte lika glättiga i färgen. Lite upplösta. Men nästan ännu intressantare. Ett mörker i en himmel som inte går att hålla ifrån sig. 1948 efter 12 år i tystnad blir hon slutligen lobotomerad. Mindre än två veckor senare dör hon av komplikationerna. Men som sagt det gäller att inte fastna där i tragiken.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".