Terrorattack på Drottninggatan.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
NY BOK

Mediebevakningen av terrorattack granskas av forskare

"Vad hände egentligen med alla dessa uppgifter om skottlossning?"
2:30 min

Imorse klockan nio inleddes rättegången mot Rakhmat Akilov i Stockholm. Den mediala bevakningen av lastbilsattacken på Drottninggatan var en av vår tids mest intensiva.

Institutet för mediestudier har tillsammans med medieforskare och statsvetare från bland annat Göteborgs universitet initierat en antologi med olika kapitel på temat terrordådet i medier och opinion.

Journalisten Lars Truedson är föreståndare för Institutet för mediestudier och redaktör för antologin.

– Terrordådet på Drottninggatan i april var ju den största mediehändelsen i Sverige på väldigt länge, och det fanns en stor diskussion om hur medierna skötte det där. Då bestämde vi för oss att, tillsammans med forskare i Göteborg, ta reda på vad man vet ett år efteråt, säger Lars Truedson.

I forskningssammanhang är ett år ganska kort tid men för journalister är det snarare tvärtom, säger Lars Truedson.

Boken sammanställer ett tiotal olika kapitel på temat terrordådet i medier och opinion. Ett kapitel i boken handlar om etik och hur läsarna ställer sig till namnpubliceringar och bildpubliceringar i traditionella medier: Var det rätt att publicera Akilovs namn så snabbt?

Ett annat kapitel i antologin undersöker medias felaktiga påståenden om skottlossningar i Stockholms innerstad i samband med terrorattacken.

– Vad hände egentligen med alla dessa uppgifter om skottlossning? Det fanns inga grunder för det, ändå rapporterade alla om det. Och de flesta ledare på redaktionen sa 'jaja, men det hade varit ännu värre om vi inte rapporterat'. Så kanske det är, men den diskussionen behöver fördjupas.

Lars Truedson hoppas att boken kan bli en start på en mer reflekterande diskussion om hur medierna skötte bevakningen av terrorattentatet.

En av kapitelförfattarna är forskaren Marina Ghersetti från JMG i Göteborg.

– Jag har tittat på hur människor kommunicerade och fick information i samband med attentatet i Stockholm den 7 april. Och min undersökning bygger på en enkät som gått ut i flera omgångar. Men första omgången var direkt efter attentatet – faktiskt samma dag.

55 procent nåddes av informationen genom nyhetsmedierna – radio, appar och nyhetsflashar. 44 procent blev informerade av personliga kontakter, berättar Marina Ghersetti.

– Väldigt få fick faktiskt reda på det via sociala medier.

Antologins redaktör Lars Truedson beskriver ytterligare ett avsnitt i boken som han finner extra spännande:

– Hur tolkar vi sådana där journalistord som 'uppgifter om' eller när det står 'obekräftade uppgifter om'? För det är ju viktigt för journalister att kunna använda modifierande små markörer för att vi är osäkra. Men frågan är: fattar läsarna nivån på osäkerheten, eller tar man det ändå som en sanning?

Boken släpps den 7 april i år.

Mer om Medier

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".