Cornelius Holtorf, Unesco-professor och professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.
Cornelius Holtorf, Unesco-professor och professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet. Foto: Morris Wikström / Sveriges Radio

Framtiden frånvarande i kulturarvssektorn

Framtiden frånvarande i kulturarvssektorn
2:45 min

Framtiden glöms bort. Det visar en undersökning som publicerats i tidskriften World Archeology.

"Vårt kulturarv - där historien möter framtiden". Så lyder mottot för EU-kommissionens Europaår för kulturarv 2018. Men faktum är att kulturarvsexperter sällan funderar över framtiden. 

– Frågan finns inte alls med i praktiken. Inga publikationer, inga möten, inga diskussioner om hur man professionellt jobbar med framtiden, säger Cornelius Holtorf, Unesco-professor och professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.

Cornelius Holtorf är en av forskarna som intervjuat totalt 67 kulturarvsexperter om hur de arbetar med framtiden. De intervjuade ansvarar för kulturarvet på flera olika nivåer - både på regional, nationell och global nivå.

Istället för att fundera över framtiden ägnar sig ansvariga inom kulturarvssektorn åt det dagliga, kortsiktiga arbetet. Det är en paradox eftersom det är just för framtida generationer som vi bevarar kulturarvet, säger Cornelius Holtorf.

– Det är ganska slående, och egentligen en överraskning. I alla policydokument står att man ska bevara kulturarvet för framtida generationer. Då är det en överraskning att man egentligen aldrig ställt frågan - vad menar man med det? Vilket framtid bevarar vi det till? Och hur vet vi att det kommer bli uppskattat i framtiden?

Idén till studien kom efter att Cornelius Holtorf deltagit i ett forskningsprojekt tillsammans med kärnavfallssektorn. För de som ska skydda framtida generationer från radioaktivt kärnavfall är det naturligt att tänka flera hundra år framåt i tiden. Det borde vara lika naturligt för de som sysslar med kulturarvet, menar Cornelius Holtorf.

Kulturarvsexperter föreställer sig en framtid där allt ser ut ungefär som idag. Men kulturarvet ska vara relevant för flera generationer framåt. Därför måste de ansvariga börja fundera över frågor som globala epidemier eller robotar som tar över allt fler arbetsuppgifter, menar Cornelius Holtorf.

Och faktum är att en del av det som kommer påverka vad framtidens människa kommer att tänka och uppskatta går att analysera redan idag.

Migrationsströmmar och urbaniseringen är några av tendenserna som borde tas med i beräkningen när man funderar över vad som är viktigt att spara och bevara. För om vi inte funderar på framtiden i ett längre perspektiv riskerar våra ansträngningar idag att gå förlorade imorgon, säger Cornelius Holtorf.

– Inget kommer att finnas kvar som det är. Det är viktigt att utgå från det när vi skapar strukturer för framtiden. Vi kan inte förutsätta att allt kommer vara som det är nu. Det är ofta det som skapar problem.

Referens: Anders Högberg, Cornelius Holtorf, Sarah May & Gustav Wollentz (2018) No future in archaeological heritage management?, World Archaeology, 49:5, 639-647, DOI: 10.1080/00438243.2017.1406398

Mer om Kulturarv

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".