Performance i Stockholm till stöd för politiska fångar i Ryssland.
1 av 2
Performance i Stockholm till stöd för politiska fångar i Ryssland. Foto: Fredrik Wadström
Lusine Djanyan och Aleksej Knedljakovskij.
2 av 2
Lusine Djanyan och Aleksej Knedljakovskij. Foto: Fredrik Wadström
Presidentval i Ryssland

Asylsökande ryska konstnärer om kulturklimatet i hemlandet

P1 Kultur: Fredrik Wadström om samhällsklimatet inför ryska valet
8:34 min

Inför söndagens val i Ryssland har Kulturnytt pratat med två medlemmar i konstnärsgruppen Pussy Riot som nu söker politisk asyl i Sverige.

Hör ett kortare inslag om samhällsklimatet för politiskt engagerade ryska konstnärer i klippet här nedan.

- Konst är det värsta vapen någon kan använda mot en auktoritär regim, säger konstnären Aleksej Knedljakovskij från Krasnodar i södra Ryssland.

Vi sitter på ett café i Stockholm dagen efter en performance som Knedljakovskij gjort med sin fru Lusine Djanyan på Strindbergs Intima Teater. Temat var politiska fångar i Ryssland.

- Anledningen att konst uppfattas som något farligt i ett totalitärt samhälle är att konstnärer ofta påverkar människors sätt att se på världen, säger Aleksej Knedljakovskij. - Konsten har en förmåga att influera hur människor pratar och hur de tänker. 

Förra året lämnade Aleksej Knedljakovskij och Lusine Djanyan Ryssland tillsammans med sin son som är i förskoleåldern. De hade under flera år sysslat med politisk performancekonst och gjort samhällskommenterande måleri. Bland annat syns de i videon till Pussy Riots aktion under vinter-OS i Sotji 2014 där Lusine misshandlas av kossacker som försöker stoppa gruppen och Aleksej slås blodig framför kameran.

Men efter det att Aleksej Knedljakovskij förra vintern hängde ett krucifix om halsen på en staty av den sovjetiska säkerhetstjänstens grundare, Felix Dzerzjinskij, och lagt upp foton från aktionen i sociala medier blev situationen ohållbar för paret. De attackerades på gatan, kallades till upprepade förhör misstänkta för extremism och utsattes för en rad hot.

Nu bor de i Bergslagen i väntan på besked om politisk asyl i Sverige. Men deras situation förändrades inte över en natt. Hoten och förföljelserna kom gradvis. Lusine Djanyan undervisade till och med på Konsthögskolan i hemstaden Krasnodar fram till för några år sedan. Men läget på skolan blev alltmer hotfullt när ledningen tvingade hennes elever att radera alla sina gilla-markeringar de gjort på Lusines olika inlägg i sina sociala medie-konton.
 
- De samlade ihop alla studenter och tvingade dem att radera sina kommentarer och reaktioner på det jag skrivit i sociala medier, säger Lusine Djanyan. Också sådant som inte var ett dugg politiskt utan bara vardagsinlägg. Alla studenter gjorde vad de blev tillsagda eftersom de inte hade något val. Det spelar ingen roll hur bra student du är om den som står framför dig har makten att relegera dig från skolan.

Lusine Djanyan var också med om att medarbetarna på en samtidskonsthall i Moskva var livrädda för att hon skulle ställa ut något politiskt kontroversiellt när hon var inbjuden att göra en separatutställning sommaren 2014. Projektet handlade om hennes armeniska barndom men konsthallspersonalen bad med tårar i ögonen: "Bara ingen politik, snälla".
 
- Det var en väldigt personlig berättelse i den utställningen men de var ändå rädda för vad det skulle kunna bli, säger Djanyan. Just den utställningen visades nyligen i Milano.

Hennes man, Aleksej Knedljakovskij, säger att både samhället och kulturlivet i Ryssland nu också är än mer polariserade nu än tidigare. Idag är det omöjligt att som för bara några år sedan ställa sig vid sidan av politiken och inta en neutral hållning om du vill ha del av offentliga medel. Nu krävs en öppen lojalitet med Rysslands politiska system. Den här polariseringen går ända in i privata relationer där familjemedlemmar hamnar i djupa konflikter kring frågor som annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina.

- När det gäller samhällsengagerade konstnärer så är det förstås bättre för ett auktoritärt system om vi inte fanns alls, säger Knedljakovskij. Det bästa för dem vore om ingen väckte uppmärksamhet kring något av det som just nu pågår i det ryska samhället.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".