Pär Nilsson, Kungliga biblioteket.
Pär Nilsson, handläggare för Kungliga bibliotekets digitala samlingar. Foto: Siri Hill/Sveriges Radio

Kungliga biblioteket bevarar hemsidor från 90-talet

2:48 min

Hade du en egen hemsida på 90-talet? I så fall kanske du hittar den i Kungliga bibliotekets digitala samlingar. KB har samlat in tusentals webbsidor från internetleveratören Swipnet.

På den stora projektorn i Kungliga bibliotekets lokaler på Karlavägen i Stockholm visar Pär Nilsson, handläggare för KB:s digitala samlingar, några av de tusentals hemsidor som kom till via internetleverantören Swipnet på 90-talet och som KB nu bevarar för framtiden.

– Här är det en privatperson som har gjort en hemsida och så finns det fem knappar där det står "välkommen", "vardagsrummet", "Anne" och "Fotbollslag" och så är det en dansande liten gubbe, en tidstypisk animerad GIF-bild. En sådan här sida kan mycket väl representera hur man gjorde webbsidor på den tiden, säger Pär Nilsson. 

Och det är ingen liten samling det handlar om. Två miljoner dokument från över 50 000 användarkonton finns nu på KB:s bord. Enligt Pär Nilsson kan hoppande bilder på gulliga djur, blipblop-musik och blinkande typsnitt säga mycket mer om vår samtid än vi kan tro.

– Det ger en rätt bra bild av just det privata användandet av hur man presenterar sig själv, sin hobby, sitt lilla företag. På ett sätt kan jag tycka att det som ingår i Swipnet är exempel på sådant som Nordiska museet sysslar med, nämligen dokumentation av hur vanliga människor lever.

En dokumentation av hur människor levde

Swipnet startade 1991 och blev en hit. Via leverantören kunde privatpersoner inte bara skaffa en webbuppkoppling utan också en egen hemsida, ett slags digitalt krypin – en trend som många hakade på. Men som alla vet är trender något som kommer och går och runt millenieskiftet hade de flesta övergett sina hemsidor.

Tidigare hade Svenska internetstiftelsen, IIS, hand om Swipnets hemsidor, men när GDPR trädde i kraft fick de, som Pär Nilsson uttrycker det, kalla fötter eftersom samlingen innehåller personuppgifter. I samband med det fick KB frågan om de kunde ta över samlingen. Och nu ligger alltså ansvaret hos KB att på bästa sätt bevara dem för framtiden, men exakt hur och vem som ska få åtkomst till materialet är fortfarande oklart.

– Fram till att GDPR trädde i kraft nu så var det inga problem för oss för vi hade lite av en friskrivningsklausul från det här att samla in och lagra känsliga personuppgifter. Förhoppningsvis kommer vi få en liknande förordning som gör att vi kan fortsätta det här arbetet. Sen är det såklart en helt annan sak hur åtkomsten till materialet ser ut. Enligt den här förordningen får vi visa materialet i våra lokaler i Humlegården i Stockholm.

Vad tänker du om det?

– Ja, att det är en paradox att detta är material som ursprungligen är tillgängligt för hela världen och som man sen måste bege sig till Stockholm för att titta på, säger Pär Nilsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista