gunnar bolin svenska akademien
Foto: Henrik Montgomery/TT, Micke Grönberg/Sveriges Radio.
KRISEN I SVENSKA AKADEMIEN

Gunnar Bolin: ”En örfil åt båda sidor”

3:21 min

Svenska Akademien har offentliggjort de nya kommentarerna till stadgarna.

– Mycket är direkt riktat mot konflikten som varit. En örfil åt båda sidor, säger Kulturnytts Gunnar Bolin.

Hör Gunnar Bolin utveckla sina kommentarer ytterligare i klippet nedan.

På fredagsförmiddagen offentliggjorde Svenska Akademien sina stadgekommentarer, där de nära sextio paragraferna har fått ett slags tillägg om tolkning.

– Det man kan utläsa är att det är en hel del kommentarer som är direkt riktade mot den här konflikten som har varit i Svenska Akademien. De skriver till exempel att ledamöterna ska undvika att kritisera Akademien eller sina kollegor offentligt. Det kan man se som en örfil åt båda sidor i den här konflikten, säger Gunnar Bolin och fortsätter:

– Vi får också svart på vitt de här stadgeändringarna som vi visste redan i våras, att man själv kan begära utträde ur Akademien.

För stunden råder det ett dödläge i Svenska Akademien. De kvarvarande ledamöterna vill välja in nya ledamöter, men de är för få om inte Sara Danius, Peter Englund och Kjell Espmark deltar i omröstningen. Paragraf tolv lyder: "Ej må val af nya Ledamöter företagas, utan att till det minsta Tolf Ledamöter tillstädes äro."

Varav en del av kommentaren är: I det särpräglade fallet att flera ledamöter skulle varaktigt bli oförmögna att delta eller i strid med § 37 undandra sig att delta trots kallelse till valförrättning, så att beslutsmässighet inte kan uppnås, kan fråga om dispens väckas. Att beslutsmässighet skulle kunna blockeras genom sådana förhållanden kan inte antas ha varit avsett av Stiftaren.

– Det öppnar för att om Kjell Espmark, Peter Englund och Sara Danius väljer att inte komma på mötena kan de säga att det är ett slags blockering som man inte får göra enligt de här stadgarna.

Några av de andra paragraferna som lyfts fram under krisen i Svenska Akademien är paragraf 19 som handlar om uteslutning.

"Beträdes Ledamot med något som emot heder ock ära går, varde han för altid utesluten."

Ett utdrag ur kommentaren som följer är:
"Misskötsel som i sig inte är väsentlig kan nå väsentlighetströskeln om den upprepas trots erinran. Väsentlighetströskeln kan också passeras vid misskötsel på flera punkter. Bestämmelser om jäv tillämpas inte vid ärenden enligt § 19. Den ledamot som eventuellt kan bli föremål för uteslutning är alltså oförhindrad att delta i ärendets beredning och i omröstningen."

Längre ned i kommentaren står det:
"En självklarhet är att berörd ledamot ska få tillfälle att framföra argument till stöd för sina ståndpunkter och beredas möjlighet att försöka övertyga övriga ledamöter om det rättmätiga i sin sak. Det är vidare en självklarhet att vad som läggs ledamoten till last ska bygga på klara påståenden om sakomständigheter med bevis.”

– Om man läser det här om femtio år så måste man tänka: ”Varför står det bara inte att berörd ledamot ska få tillfälle att framföra sina argument. Det är ett barnsligt sätt att peka finger mot dem som man tycker har gjort fel. Det här tycker jag också ger en bild av det sorgliga i att det inte verkar finnas någon vilja till försoning, säger Gunnar Bolin.

– Tyvärr kan man läsa in den konflikten som har varit i kommentarerna till stadgarna. Det tycker jag är ovärdigt.

Alla stadgekommentarer kan du läsa här (extern länk).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista