RECENSION - OPERA

Szymanowskis Kung Roger - ett måste för operaälskaren

3:17 min

RECENSION. En speciell opera har haft Sverigepremiär i helgen på Kungliga Operan. En medeltida siciliansk kung Roger gestaltades på 1920-talet av den mycket uppskattade och dramatiske polske tonsättaren Karol Szymanovski.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Opera: "Kung Roger"
Tonsättare: Karol Szymanowski
Text: Jarosław Iwaszkiewicz
Dirigent: Andrea Molino
Regi: Mariusz Treliński
Scenografi: Boris Kudlicka
Kostym och mask: Konrad Parol
Ljus: Marc Heinz
Medverkande: Lukasz Golinski, Elin Rombo, Niklas Björling Rygert, Arnold Rutkowski, Lennart Forsén och Katarina Leoson.
Kungliga Operans Kör & Kungliga Hovkapellet.
Spelperiod: tom 23 april 2019

 

Kättja och kyskhet, begär och... bön, kött och tanke - alla dessa motsatser.

Sensualismens två olika sidor - sexualiteten och sinnligheten. Det är det den här uppsättningen väljer att berätta.

Så det är alltså en medeltida saga berättad för 2019-års publik. Det handlar ju egentligen om Kung Roger och hans drottning Roxana som lever ett tryggt men tråkigt liv. Till kungaparet, och folket, kommer en herde, en Messias, som vänder upp och ner på allt. Om något ska förändras måste något annat försvinna. För att uppstå igen, födas, måste något dö. Det menar den här herden.

På Kungliga operan pågår den här kampen inuti människan.

I drömmar, mardrömmar, genom symboler och dionysiska följeslagare som satyrer – hälften människa, hälften bock... - genom allt det ser vi tvivlet och förtvivlan hos kungen när drottningen föredrar den köttsliga Messiasdelen - mindre ansvar och mer sex kunde man förenklat säga det.

Det är Elin Rombo som tillsammans med sångarna Lukasz Golinski och Arnold Rutkowski, gör allt förståeligt och njutbart. Hovkapellet och kören leds mycket, mycket tight av Andrea Molino.

Det är ju underligt att det här är Sverigepremiären på Szymanowskis verk. När man hör hur soloviolinerna smyga sig in i ett körcrescendo som övergår i gestaltad solosång, så är det ofattbart att operan inte presenterats för svensk publik tidigare. Tur i oturen är att det kommer hit i en så otroligt stark uppsättning. Producerad vid Teatr Wielki i Warszawa i december i regi av Mariusz Treliński och med en häpnadsväckande ultramodern scenografi av Boris Kudlicka.

Ett måste för den verkliga operaälskaren.

 

Opera i P2 sände premiären och man kan höra den under 30 dagar. I P1 Kultur tisdag den 19 mars talar Per Feltzin mer om uppsättningen. 

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista