Kulturen inför EU-valet 2019

Så funkar EU:s kulturpolitik

Från Kreativa Europa till kulturarv – så här ser EU:s kulturpolitik ut.

Trots att EU är över 60 år gammalt, fick unionen befogenheter i kulturfrågor först 1993. Sverige blev medlem i EU 1995.

I Lissabonfördraget slås det fast att EU ska bidra till kulturens utveckling med respekt för den nationella och regionala mångfalden i unionen, och samtidigt bidra till att framhäva det gemensamma kulturarvet.

Unionens kulturpolitik är tänkt att komplettera, inte ersätta, staternas egen kulturpolitik. Det handlar bland annat om att sprida de europeiska folkens kultur och historia, bevara kulturarv av europeisk betydelse och främja konstnärligt, litterärt och audiovisuellt skapande.

EU:s kulturpolitik formuleras bland annat i "Agenda för kultur", där fokus ligger på att kulturpolitiken ska främja dialog mellan kulturer och hur kulturinvesteringar kan bidra till regional och lokal utveckling.

Kulturpolitiken formuleras också i EU:s "Arbetsplan för kultur", där man listar fyra prioriterade områden:

-Hållbarhet och kulturarv
-Sammanhang och välbefinnande
-Stöd till konstnärer, kulturellt och kreativt yrkesverksamma, och europeiskt innehåll
-Jämställdhet
-Internationella kulturella relationer

En stor del av EU:s kulturpolitik består av programmet Kreativa Europa, som mellan 2014-2020 ska fördela 1,46 miljarder euro till de kulturella och kreativa sektorerna i Europa. Programmet delar ut stöd till kulturaktörer och kulturprojekt i de europeiska länderna och omfattar också kulturhuvudstadsprojektet och EU:s kulturpriser.

Förutom via Kreativa Europa, kan europeiska kulturaktörer och kulturprojekt också söka och få stöd genom andra EU-program och genom EU:s struktur- och investeringsfonder.

En annan del av EU:s kulturpolitik är studentutbytesprogrammet Erasmus+.