Kulturhuvudstäderna allt mindre och dyrare

3:06 min

Det europeiska kulturhuvudstadsprojektet har blivit dyrare för EU. Samtidigt blir städerna som får utnämningen allt mindre.

Sedan starten 1985 har 60 städer fått titeln europeisk kulturhuvudstad. Projektet har blivit dyrare för EU. Samtidigt blir städerna som får utnämningen allt mindre.

Men det är inte storleken som avgör vilken stad som väljs ut, det säger EU-kommissionens talesperson i kulturfrågor i Bryssel, Nathalie Vandystadt.
 
– Det är ett kulturprojekt, inget turismprojekt. Därför är storleken inget kriterium.

Inga miljonstäder efter Istanbul

Efter att Istanbul blev kulturhuvudstad 2010 har ingen miljonstad fått titeln. Det kan jämföras med de första tio åren då Berlin, Paris och Madrid höll i det. Det är en konsekvens av hur projektet har utvecklats och blivit mer av en strategisk kultursatsning.

– Urvalet görs inte på grundval av en stads storslagna förflutna eller rykte, säger Nathalie Vandystadt.

Det är kvalitén på det konstnärliga innehållet och hur väl staden tros kunna genomföra projektet som avgör. Och det är många stora turiststäder och huvudstäder som söker men inte får titeln.

Dublin och Zagreb sökte till nästa år, när det är Irland och Kroatiens tur. 
Och Sofia sökte för att arrangera i år, men där Bulgariens näst största stad Plovdiv istället fick titeln. Även italienska Matera är kulturhuvudstad i år.

Samtidigt som städerna har blivit mindre har kostnaderna ökat för EU. När kulturhuvudstadsprojektet startade i Aten 1985 motsvarade stödet från EU drygt 100 000 euro.

EU står för en liten del  

De senaste åtta åren stöttar EU de två arrangerande städerna med totalt 3 miljoner euro per år, alltså ungefär 32 miljoner kronor. Ökningen beror på att arrangemangen blivit mer ambitiösa.

– Men EU-pengarna är fortfarande en liten del av den totala budgeten.

Genom åren har projektet bland annat fått kritik för att utnämningen blir mindre intressant ju fler städer som får den. Det finns en tidplan fram till 2033, och det är för tidigt att säga om det finns någon bortre gräns för kulturhuvudstadsprojektet, säger Nathalie Vandystadt.

– Det är fortfarande ett stort intresse, men vi får se hur det blir i framtiden.

Så funkar europeiska kulturhuvudstadsåret

Senast Sverige var värd för kulturhuvudstadsarrangemanget var 2014, då Umeå höll i det.
  • Projektet startade i Aten 1985, på initiativ av dåvarande grekiska kulturministern Melina Mercouri. Tanken var att föra Europas länder närmare varandra genom att visa upp ländernas kulturliv.
  • Det är en del av Kreativa Europa-programmet och administreras av EU-kommissionen. Stödet till de arrangerande städerna ligger på 1,5 miljoner euro per stad och delas ut som ett pris i slutet av den 6-åriga utnämningsperioden, om staden har visat att de kan arrangera. Än har ingen stad gått miste om priset.
  • Mellan 8-76 miljoner euro kostar huvudstäderna att arrangera så det är svårt att säga hur stor del av totalen EU står för. Men 2004 beräknade EU att staten står för den största delen och därefter den utnämnda staden.
  • Sedan dess har 60 länder arrangerat, till och med 1999 en stad per år, men efter det har det med vissa undantag varit två städer per år.
  • Fram till 2033 är det beslutat vilka städer som ska arrangera. Ungefär vart 14:e år kan ett land komma i fråga. Länderna brukar matchas ihop så att ett västland och ett östland paras ihop.
  • Sveriges tur blir det 2029 nästa gång, då tillsammans med Polen.
  • Även länder som inte är medlemmar får arrangera kulturhuvustadsåret. 2010 höll Istanbul i arrangemanget. Och från 2020 kommer icke-medlemmar att vara värdar vart tredje år: 2021 blir det serbiska Novi Sad.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista