"Rolling Thunder Revue: A Bob Dylan Story" – ett måste om maskernas mästare

2:49 min

1975 målade Bob Dylan ansiktet vitt och kastade sig ut på turné. Joakim Silverdal har sett Martin Scorseses film "Rolling Thunder Revue: A Bob Dylan Story" på Netflix.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Regissör Martin Scorceses nya Bob Dylan-film "Rolling Thunder Revue" känns passande nog som en virvelvind.

En av Dylans starkaste perioder, inspirerad av romsk nomadfolkskultur, såg honom plocka samman en myriad av musiker och konstnärliga uttryck. 1975 svävade ett rykte i luften: den inspirerade Dylan var tillbaka.

På scenen står han vitmålad i ansiktet, ögonen målade med svart eyeliner och på huvudet har han en stor hattar klädd med blommor. Ibland bar han även mask för ansiktet och när sångerskan Joan Baez får frågan om varför mysteriumet Bob Dylan har på sig mask skrattar hon och frågar om det är ett skämt.

Maskernas mästare Dylan hade dock gärna sett fler masker på scenen: "Vi hade inte tillräckligt med masker på den turnén. När någon bär mask kommer han att säga dig sanningen, när han inte bär mask är det högst osannolikt", säger Bob Dylan i dokumentären.

I musikens periferi målas bilden av ett USA i förändring. Misslyckandet i Vietnam, Richard Nixon och Watergate gjorde att landets 200-årsfirande för vissa hade en bitterljuv eftersmak. Martin Scorsese tar allt det här och bygger fundamenten till varför vi ska bry oss om just den här turnén.

Scorsese, som tidigare stått för den utmärkta dokumentären "No Direction Home" – om Dylans resa från akustisk trubadur till rockstjärna – visar att han på allvar förstår sig på den mytiska sångaren.

Passande nog har han även lagt ut en del villospår åt oss i form av en del påhittade intervjupersoner – allt för att vi ska få svårare för att förstå vem Dylan egentligen är. "Livet handlar inte om att hitta sig själv, eller hitta någonting. Livet handlar om att skapa sig själv", säger rockstjärnan själv i filmen.

Dylan tycks som alltid vara lika delar gåta, spjuver och gravallvar – även i de nyinspelade intervjuerna.

Dokumentären är ett måste för alla med intresse av den amerikanska rockmusikens historia. För hur i hela världen ska vi kunna värja oss mot Bob Dylan-citat som det här, om samarbetet med Joan Baez:

"Vi kunde ha sjungit tillsammans i sömnen. Faktum är att jag ofta brukade höra hennes röst när jag sov".

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista