RECENSION – TV

Snällhet i skottgluggen i Moodyssons "Gösta"

3:35 min

RECENSION. Efter sex år är Lukas Moodysson tillbaka som regissör och det med den första svenskspråkiga serien för streamingsajten HBO. "Gösta" är en dramakomedi i tolv delar om barnpsykologen Gösta som är alldeles för snäll för sitt eget bästa.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: "Gösta"
Regissör: Lukas Moodysson
Manus: Lukas Moodysson
Skådespelare: Vilhelm Blomgren, Amy Deasismont, Mattias Silvell, Regina Lund, Nidhal Fares
Genre: Dramakomedi
Betyg: 3 av 5

"Oj" är Göstas vanligaste ord. Ibland, när han blir riktigt, riktigt trängd blir det ett "oj oj oj".

Gösta blir verkligt prövad. Han har ett nytt jobb som psykolog på BUP i en liten småländsk ort. Och eftersom han inte kan säga nej fylls hans lilla stuga successivt med den traumatiserade flyktingen Hussein, Göstas barnsliga narcissistiska pappa, hans låtskrivande kompis Jonas, den deprimerade patienten Saga, en vild valp och till och från hans självupptagna flickvän Melissa.

Och på jobbet är det som ett ständigt avsnitt av "The Office".

Man kan se det här som Moodyssons version av en sitcom: en enkel komedi där rollfigurerna inte utvecklas så mycket, och som kretsar kring en neurotisk pappa som är en ständig källa till hög stressnivå.

Men den bär också Lukas Moodyssons omisskännliga kärna: omsorg om barn som mår dåligt och en svidande träffsäker dialog som än idag överglänser det mesta i svensk film.

Humorn är besläktad med den i "Tillsammans", och rastlösheten känner vi igen från Moodyssons och Peter Birros SVT-serie "Det nya landet".

Huvudrollen görs av Vilhelm Blomgren, som fångar varje mental handgranat omgivningen kastar till honom, sväljer den och låter den tyst implodera i magen. Mer utlevande får intensiva Mattias Silvell vara som pappan, som har sina ljusa stunder mellan fåfängt självhat och tjurrusningar över gräsmattan.

Och de barn och ungdomar som är med är som alltid valda med fingertoppskänsla av Sveriges bästa på att hitta barnskådespelare: Maggie Widstrand.

Precis som i en sitcom blir det en del omtag, som när Göstas pappa för femtielfte gången får ett sammanbrott. Och det blir alltmer en hyllning till denna övervintrade punkare som ifrågasätter etablerade sanningar och comme-il-faut.

Det är inte konflikträdsla och missriktad snällhet som förändrar samhället, verkar vara Moodyssons kontenta.

Ett allt för enkelt budskap för en svår tid, men "Gösta" ger i alla fall mig det jag mest behöver just nu: skratt att sätta i halsen, att fnissa fram eller bara låta dåna ut över Sommarsverige.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista