Ågesta kärnkraftverk rivs efter beslut av regeringen

4:05 min

Efter en långdragen process, där många krafter har arbetat för att Ågesta skulle bevaras för framtiden, är striden över.

En av de aktörer som verkat för ett bevarande av Ågesta är Länsstyrelsen i Stockholm. Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv är byggnaden unik, säger Louise Schlyter, chef på enheten för kulturmiljö.

Ågesta var en forskningsanläggning men också Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, som skulle ge fjärrvärme och el till Stockholmsförorten Farsta. Framför sig såg staten ett nät av små kärnkraftverk, som försörjde stadsdelar och mindre städer med fjärrvärme och el drivna med svenskt uran och norskt tungt vatten.

Redan efter tio år, 1974, stängdes anläggningen av säkerhetsskäl, men lämnades i princip intakt. Det gör Ågesta till en unik byggnad och enligt de som vill bevara anläggningen viktig, eftersom ännu inga kärntekniska anläggningar har bevarats av kulturhistoriska skäl.

Enligt kärntekniklagen har Vattenfall ett tvingande ansvar att riva kärnkraftanläggningar som inte är i drift och kulturminneslagen är inte utformad för att hantera den här typen av anläggningar.

Sven Ordéus, chef för BUND, den avdelning på Vattenfall som ansvarar för rivning av kärnkraftsverk. Enligt honom har det för Vatttenfall inte varit en fråga om ifall Ågesta skall rivas utan bara en fråga om när.

– Nu pågår arbetet hos Mark- och miljödomstolen, och vi väntar på att domen ska tillkännages. Vi tror att det kan bli någon gång efter sommarsemestrarna, säger han.

Louise Schlyter på Länsstyrelsen beklagar att regeringen tagit sin hand ifrån frågan om att bevara Ågesta som byggnadsminnesmärke, men hoppas att de två miljoner som Riksantikvarieämbetet nu fått att förvalta för en slutdokumentation, ska blir så fullständig som möjlig.

På Vattenfall väntar man nu på tillstånd från Strålskyddsmyndigheten, och bedömningen som pågår hos Mark- och miljödomstolen för att kunna sätta igång. Går allt enligt plan börjar man rivningen vid årsskiftet.