Det svenska festivallandskapet är i förändring

2:57 min

De stora musikbolagen har tagit över den svenska festivalsommaren från de ideella föreningarna.

– Hultsfred gick väl lite i bräschen för festivaler där du har ett väldigt stort innehåll, ett brett innehåll. Alltifrån de minsta banden som kommer för bensinpengar, som ingen hört talas om, som spelar på demoscener som det ofta kallas. Till superstjärnorna, de jättestora, som Black Sabbath, säger etnologen Jonas Bjälesjö.

Han skrev sin avhandling om festivalen – om dess betydelse för orten, musiklivet och publiken. I dag är han programansvarig för utbildningen i Music and Event Management vid Linnéuniversitet i Hultsfred, där han själv är uppväxt. Under festivalens första år på slutet av 1980-talet var han också engagerad i föreningen Rockparty som drev den.

– Hela det spektrat, ett sorts populärkulturellt Kiviks marknad där det finns allting, det tror jag Hultsfred var ganska tidiga med att införa. Och det tror jag många festivaler anammade, att man ville ha högt och lågt, det breda till det smala. Men det är ju frågan också, om det har varit ett vinnande koncept i längden.

Hultsfredsfestivalen, med Rockparty som arrangör, var under 1990-talet och det tidiga 2000-talet Sveriges största populärmusikfestival. 2010 tvingades man ansöka om konkurs.

Jonas Bjälesjö menar att det i dag går att se att de festivaler som har svårast att klara sig är de som ligger i mellansegmentet publikmässigt. De riktigt stora, som Roskilde och Way Out West, och de mindre och genremässigt nischade festivalerna, tycks ha lättare att överleva i längden.

– Man kan också se att så småningom blir det lite tuffare för de här festivalerna som är föreningsdrivna: de drivs mycket av ideella krafter, och de ligger ute på landsorten. Det gäller sådana som Hultsfred, Arvikafestivalen, Borlänge och Siesta nere i Hässleholm. Många av de här festivalerna har ju försvunnit. Nu är det också andra, starkare aktörer, som musikindustribolag som är arrangörer snarare än ideella musikföreningar. Det är en förändring, säger Jonas Bjälesjö.

Hör ett längre reportage under artikeln