Sverige kan få expertgrupp för naziplundrad konst

2:44 min

Riksantikvarieämbetet ska utreda om det behövs en expertgrupp för frågor som rör återlämnandet av konst som plundrades av nazisterna.

Det är regeringen som gett Riksantikvarieämbetet att se över hur svenska kulturinstitutioner hanterar frågor som rör återlämnande av konst som stals av nazisterna under andra världskriget.

– Det är ganska knepiga frågor som rör sig i gränslandet mellan juridik och moral. Ofta saknas juridisk grund för att återlämna men det finns andra grunder: moraliska och internationella konventioner att förhålla sig till, säger överantikvarie Knut Weibull på Riksantikvarieämbetet.

I det här fallet handlar det om de så kallade Washingtonprinciperna - en deklaration från 1998 som Sverige undertecknat tillsammans med ett fyrtiotal länder.

Utgångspunkten är att identifiera och informera om konst som stals av nazisterna så att offrens anhöriga kan göra anspråk på dessa och så att de sen kan återlämnas. Men det som kan vara svårt är att spåra konstverkets väg till den kulturinstitution där den idag finns, vilket gör det till en komplex fråga, säger Knut Weibull.

– Var har det här föremålet passerat för ägare från det att den judiska familjen blev av med föremålet? Det är också knepigt när det gäller att bedöma vad som är en rimlig och rättvis lösning i dessa sammanhang, säger Knut Weibull.

Riksantikvarieämbetet kommer titta närmre på frågan kring en särskild expertgrupp som skulle kunna hjälpa kulturinstitutionerna i arbetet med att hantera naziplundrad konst utifrån Washingtonprinciperna. Något som för ett år sedan efterfrågades av två tidigare museichefer Daniel Birnbaum (Moderna museet) och Olle Granath (Moderna museet och Nationalmuseum)

Två gånger har Washingtonprinciperna tillämpats i Sverige, båda gångerna har det rör konst som funnits på Moderna museet. 2009 en tavla Emil Nolde och så sent som förra hösten en målning av Oskar Kokoschka.

Knut Weibull kan inte på förhand svara på hur behovet ser ut av att en sån här utredning görs men ser att det skulle kunna vara bra med någon form av vägledning.

– Komplikationen för svensk del är att sådana här krav dyker upp med ganska långt mellanrum, vi har liksom ingen vana vid dessa frågor, så man måste börja från början varje gång, så därför kan det vara bra att hitta någon typ av vägledning i hur man ska förhålla sig i dessa frågor, säger Knut Weibull.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista