RECENSION – LITTERATUR

Jan Kjaerstad är tillbaka – med sin bästa roman på länge

6:46 min

En roman om ett terrordåd i Norge, tre år före Utöya. En fantasi med verkligheten som språngbräda. P1 Kulturs Mattias Berg hyllar Jan Kjaerstads nya roman "Berge".

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Den norske författaren Jan Kjaerstad är en av Nordens största nu levande författare, med bland annat den hyllade romantrilogin om tv-producenten Jonas Wergeland på slutet av 90-talet ("Förföraren", "Erövraren" och "Upptäckaren") bakom sig.

Hans nya roman, "Berge", kretsar kring ett brutalt mord på en hel familj, vilket omedelbart stämplas som ett terroristdåd.

Här följer ett utdrag ur P1 Kulturs samtal om boken mellan programledaren Roger Wilson och Kulturredaktionens kritiker Mattias Berg.

Roger Wilson: Vad är det för slags bok, skulle du säga?

Mattias Berg: Det är Jan Kjaerstads bästa roman på länge - och handlar än en gång om många av hans specialämnen. Om medielandskapet, om Norges roll i världen, om politik, om kärlek. Och alltihop med hans enorma berättartekniska skicklighet.

Vad menar du med det?

Ja, det handlar om Kjaerstads speciella förmåga att skriva samtidigt ytterst avancerat och oerhört enkelt. Den här romanen är egentligen mycket schematiskt uppdelad, i tre helt separata sektioner, där vi får följa förloppet före och efter de här morden ur olika perspektiv.

Först är det den lite slocknade kvinnliga stjärnjournalisten Ine Wang, som har skrivit mycket om den socialdemokratiske före detta ledaren som - tillsammans med sin familj - var målet för den här bestialiska attacken i fjällstugan.

Sedan är det den man som kommer att bli domare i det här målet, Peter Malm. En närmast parodiskt sofistikerad herre med utstuderade brittiska vanor och en stillsam men passionerad känsla för rättvisa.

Och till sist har vi då själva huvudpersonen: Nicolai Berge. Han som föddes in i den norska socialdemokratiska partitoppen - men aldrig blev den där påläggskalven många trodde. Som i stället försökte sig på att skriva litteratur, med ungefär lika dåligt resultat, och hade ett långt förhållande med den mördade socialdemokratens dotter. Som också blev halshuggen i dådet.

Roger Wilson: Allt det här låter ju väldigt dramatiskt - så vad händer?

Mattias Berg: Det kan jag ju förstås inte berätta! För trots att det här inte är någon kriminalroman, åtminstone inte i vanlig mening, så lånar Jan Kjaerstad mycket från genrens grepp och får i alla fall mig, särskilt på slutet, att verkligen bläddra helt febrigt framåt.

Vilket är ytterligare ett bevis för författarens förmåga: att ladda allt det här, som i fiktionen redan hänt, med så mycket spänning. Hur han liksom skruvar berättelsen framåt och bakåt, mellan perspektiv och tidsplan, utan att det någon gång blir svårt att följa.

Roger Wilson: Men om man då går in mer på det underliggande, budskapet... Vad är det Jan Kjaerstad vill säga med den här romanen?

Mattias Berg: Det det är ju terrorismen - som Kjaerstad även behandlar på ett väldigt intressant vis i romanen "Jag är bröderna Walker" som kom ut i Norge 2008.

Och det är ju någonting med det där årtalet.

De fem morden i den här romanen utspelar sig nämligen tre år före Utöya, 2008, och är alltså helt fiktiva - även om man i norska medier har pekat på likheter med ett brutalt familjemord på Orderuds gård 1999.

Men på samma sätt som den händelsen, och Palmemordet i Sverige, beskrivs det som att Norge "förlorade sin oskuld" genom det här dådet i vad man trodde var ett fridfullt litet land långt bort från stora världen.

Det här ger författaren möjlighet att liksom lägga ett lager av litteratur även över Utöya-händelserna, diskutera terror principiellt, samtidigt mer kliniskt och mer fantasifullt. Vilket ju är ett väldigt riskabelt projekt - men Kjaerstad går i land även med det.

Det är ju också märkligt att notera att den här romanen kommer ut i Sverige i stort sett samtidigt som en ung man går in i en moské i Norge med ett skjutvapen. Han som för några dagar sedan omhäktades i väntan på rättegång, för något som verkligen ser ut som ytterligare ett terrordåd i Norge.

Så "Berge" är aktuell på många sätt, minst sagt.

Roger Wilson: Det låter verkligen som om du rekommenderar den här romanen starkt.

Mattias Berg: Ja, jag skulle säga att det är ännu ett mästarprov av Jan Kjaerstad - efter ett antal betydligt svagare romaner från hans sida.

Den visar också på fantasins kraft och möjligheter, i den här tiden då dokumentären blivit så oerhört dominant. Att man genom att förvandla någonting till fiktion, lyfta det några meter över den mediala nivån, kan säga så mycket mer djuplodande saker om världen, vår tid och oss människor.

Åtminstone om man är Jan Kjaerstad.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista