Bevarade byggnadsminnen blir allt ovanligare

2:29 min

Inga nya kulturreservat och mindre än hälften så många byggnadsminnen som tidigare. Så är läget kring bevarandet av landets kulturmiljö.

Det är allt ovanligare att äldre byggnader i Sverige bevaras och blir så kallade byggnadsminnen. I exempelvis Västerbottens län får vi backa tre år i tiden för att hitta det senaste byggnadsminnet – ett gammalt bönhus i byn Missenträsk.

Hör ett längre reportage om trenden längst ned i artikeln

Författaren Sara Lidman, byns kändis, besökte ofta huset och Ulla Stenberg som är ordförande för Missenträsks bygdegårdsförening är glad över att det nu ska bevaras för framtiden.

– Sara Lidman är ju känd i hela världen. Det är väl mycket därför vi är så tacksamma över att det blivit ett kulturminne. Vi använder ju bönhuset för att ha Sara-dagen och hennes pappa Andreas hjälpte till att bygga det en gång i tiden, säger Ulla Stenberg.

För tre år sedan bedömde länsstyrelsen i Västerbotten att bönhuset i Missenträsk var värt att bevara och utsåg det därmed till byggnadsminne, men det är något som blir allt ovanligare runt om i landet. Från 70-talet och fram till för tio år sedan utsågs det i snitt 53 byggnadsminnen i landet varje år. Men sedan dess har det antalet sjunkit ner till 18. Alltså mindre än hälften så många som tidigare.

Ulf Lindberg är länsantikvarie på Länsstyrelsen i Västerbotten och berättar att Västerbottens län speglar landet i övrigt när det kommer till bevarandet av historiskt intressanta byggnader.

– Det har väl stadigt minskat och som det ser ut nu har vi inte under tre år beslutat om ett enda byggnadsminne, säger Ulf Lindberg.

Vad beror det här på?

– Vi har ungefär lika många personer i den statliga kulturmiljövården som vi hade för kanske tio år sedan, men vi har fått fler uppdrag. När en allt större del av tiden går åt till att administrera och återrapportera det vi gör blir en mindre del av arbetstiden kvar till rent kulturmiljöarbete, säger Ulf Lindberg.

Ulf Lindberg menar också att en annan orsak till att det ser ut som det gör är att de ekonomiska medlen till länsstyrelserna för att bevara kulturmiljöer legat på ungefär samma nivå de senaste tjugo åren. Och den problematiken har även gjort sig synlig på andra sätt, bland annat när det kommer till bildandet av nya kulturreservat.

Det var för tjugo år sedan som en ny idé för att bevara kulturarv såg världens ljus – kulturreservatet – ett sätt att skydda den svenska kulturmiljön som inte enbart går att knyta till en byggnad. Utvecklingen där ser ännu sämre ut än det gör med byggnadsminnen – den har helt stannat av.

– Sen 1999 har det tillkommit 44 kulturreservat och det senaste som tillkom var Fatmomakke kyrkstad i Västerbotten 2014. Sedan dess har det inte tillkommit några kulturreservat över huvud taget i landet, säger Ulf Lindberg.

Ulf Lindberg menar att kulturmiljöenheterna lärt sig mycket genom att samarbeta med andra grenar av länsstyrelserna och att det större uppföljningsarbetet i grunden är bra, men han anser samtidigt att det är dags för en kursändring tillbaka mot hur man arbetade tidigare.