Medieforskaren

Ovisshet och alarmism när medier coronarapporterar

1:06 min

Marina Ghersetti, universitetslektor vid Göteborgs universitet, om hur svenska medier rapporterar om det nya coronaviruset.

Sedan årsskiftet har svenska medier rapporterat om det nya coronaviruset nästan 90 000 gånger och rapporteringen blir mer omfattande för var dag som går - bara förra veckan togs smittan upp 33 000 gånger.

Marina Ghersetti, universitetslektor vid Göteborgs universitet och forskar om hur medier i  krissituationer. Hon följer nu rapporteringen om coronaviruset i svenska medier som hon menar präglas av en viss alarmism.

– Det har vi sett i många undersökningar när vi tittat på kriser att det finns en tydlig alarmism i medier. Dramatiska och sensationella nyheter får större uppmärksamhet hos allmänheten. Det är ett mediedramaturgiskt grepp, säger hon.

Marina Ghersetti har forskat om hur medier i Sverige rapporterat om bland annat svininfluensan, fågelinfluensan och ebolan. Hon säger att tidigare forskning visar att medier ofta förstorar och toppar med det som är dramatiskt och sensationellt, och det i kombination med att mediekonsumenter ofta bara läser rubriker och ingresser kan ge en bild av att situationer är farligare än vad det faktiskt är är

Men vad gäller det nya coronaviruset menar Marina Ghersetti att faktumet att det fortfarande finns en sån stor ovisshet kring smittan gör att den svenska rapporteringen är svår.

– Idag finns det ju otroligt mycket information om coronaviruset och mycket av den informationen är motsägelsefull. Dels beror det på att det inte finns entydig information och entydiga uppfattningar om vare sig förloppet eller konsekvenserna för individen och samhället, säger hon och fortsätter. 
– Mediernas roll är att försöka ge människorna den bästa möjliga information för att fatta rationella beslut i det här läget.

Marina Ghersetti har även i sin forskning sett hur svenska mediers rapportering om tidigare smittor förändras beroende på var sjukdomsförloppet utspelar sig. Ju närmare smittan och hotet kommer desto mer lugnande blir journalistiken.

– Sannolikt finns en gräns. När saker blir för farliga så kanske människor lägger ifrån sig den typen av information - då blir medier lite mer försiktiga.

Under artikeln kan du hitta statistik över medieexponeringen så som den har sett ut hittills.