Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Häxan, lejonet, ettorna och nollorna

Publicerat onsdag 21 december 2005 kl 07.50

”Sagan om Ringen”, ”Harry Potter” och nu ”Häxan och Lejonet”. Ja, att det går att göra storfilm av brittiska äventyrsböcker är inget nytt men de senaste åren har genren exploderat - det har naturligtvis med utvecklingen inom dataanimeringstekniken att göra. Glömd är trickfilmens tid - nu är det multiplicering av figurer med hjälp av ettor och nollor som gäller. Förtjusta sitter de sen där och berättar, teknikerna, i ”bakom-filmerna” om hur de programmerat och kodat och plötsligt fått ickeexisterande troll att slåss med påhittade orcher medan centaurer och enhörningar kastar sig fram på skärmarna. När nu CS Lewis klassiska saga om de fyra syskonen som hamnar i det förtrollade landet Narnia tar över vita duken - så har den stillsamma barnboken blåsts upp till vad som har kallats för ”Sagan om ringen för barn”. Elin Claeson har sett ”Häxan och Lejonet”:

Det är lika bra att jag säger det från början. Jag har själv stått i en garderob - en sån där stor som man kunde kliva in i - och väntat på att väggen ska försvinna och Narnia uppenbara sig. Så stark var min upplevelse som 10-åring av CS Lewis berättelse om Lucy, Edmund, Susan och Peter som kliver in i det snöiga landet där trädandar och fauner samsas med talande djur och den Vita häxan slåss med världens snällaste lejon och där det finns en trolldom från tiden före tidernas morgon. Jag älskar de här böckerna - det är en hel serie - där Häxan och lejonet bara är början. Oavkortat. Ohejdat. Oreserverat. Och ja - jag vet att de är en kristen allegori.

Men nu är det film som gäller - och den måste försöka stå på egna ben. Den lyckas rätt bra rent visuellt. Film-Narnia skimrar, till och med pojkarnas pullovrar och marmeladsmörgåsarna hos herr och fru Bäver har snuddats vid av någons trollspö - snön är Jenny Nyströmskt mjuk och gnistrande och Vita häxan precis så isigt lockande som Edmund tycker. Och att se herr Tumnus plirande bjuda Lucy sin arm och trippa iväg under lyktstolpen - det fick åtminstone mitt Narniahjärta att bulta.

När det kommer till själva historieberättandet är jag mer tveksam. I boken går vissa partier rasande snabbt - Lucy hamnar i klädskåpet redan på sidan fyra. I filmen tar det oändlig tid utan att för den delen skapa dramatik eller förväntan - vilket jag antar var meningen. Och det som tvärtom tar tid i boken - beskrivningen av det märkliga landet där det alltid är vinter men aldrig jul. De tim- och dygnslånga vandringarna genom skogar och över kullar, pulsandet, rädslan för Vita häxans hemliga polis, kölden och detaljerna - som att Susan har en blåsa på hälen, att fru Bäver får en ny symaskin av Jultomten - för att inte tala om upptäckten av att våren plötsligt kommer - som ett bevis på Aslans ankomst - allt det har i filmen förlorat sin puttriga brittiska charm och gullighet. Och när tiden istället går åt till att ladda syskonskaran med rivalitet, stänga in Edmund i en fängelsehåla, skapa grymma troll och orcherliknande vättar. För det blir inte en bättre film av fokuseringen på Äventyr och när filmmakarna tar i med ett stort slag, på ett sånt där grönt fält som verkar finnas i alla filmer nu för tiden, blir det allt annat än magiskt.

Det lär vara så att vuxna aldrig riktigt har gillat CS Lewis böcker, till och med hans gode vän herr Tolkien sa att han var tokig som tänkte ge ut sina knasiga berättelser. Men barn har älskat dem. Kanske just för långsamhetens skull. Och för att det farliga och läskiga lämnades åt den egna fantasin och för att dörren till klädskåpet alltid stod på glänt…

I Narnia hamnar man när man låter bli att försöka.

                                                               Elin Claeson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".