Samlingsutställning av Michael Kviums hemlighetsfulla vardag

På konstmuséet ARoS i danska Aarhus visas just nu tom 17 april verk av en av Danmarks mest kända målare, Michael Kvium, född 1955. Mest känd är han kanske för sina, utrycksfylla lätt groteska skildringar av inte minst familjen och dess vedermödor. Denna den hittills största presentationen av hans konst, med över 100 målningar har fått  rubriken ”Jaywalking Eyes”, en något kryptisk titel Micahel Kvium själv fick förklara.

 -Jag har hämtat utställningens titel ”Jaywalking Eyes” från James Joyces brokiga och krävande roman ”Finnegans Wake”, säger Michael Kvium. En jaywalker är en gådrulle som går mot rött ljus, ett blindstyre som inte ser de hemskheter som omger honom. Men det gör jag, säger Michael Kvium och pekar på de många groteska och ångestskapande bilder som fyller de sju rum där hans figurativa måleri från mitten av 80-talet och framåt presenteras. Som i verket ”Man gör vad man kan och man kan vad man vill”, där en mamma äter upp sitt eget barn.

-Jag har aldrig velat blunda för verkligheten, säger Kvium som menar att både den hemlighetsfulla vardagens och inte minst krigets bilder är lika hemska och våldsamma som hans. Dessutom består ju mina målningar bara av tavlor med ett ytskikt av oljefärg, i den sanna verkligheten handlar det om riktiga människor, stympade kroppar och äkta blod.

  Det var faktiskt Pär Lagerkvists roman ”Dvärgen” som en gång fick Michael Kvium att börja definiera världen från en absolut nollpunkt. Dvärgen, narren som genomskådar människans ondska och grymhet. Också en annan svensk, konstnären Carl Fredrik Hill, har fungerat som inspirationskälla för Michael Kvium som inte kan tro annat än att både Picasso och James Joyce påverkades av det annorlunda bildspråk och den schizofrena syn på omgivningen som Hill förde med sig från sin vistelse i Frankrike. Också Carl Fredrik Hills landskapsmålningar spökar i Michael Kviums konst och för den nu aktuella utställningen i Aarhus har han även målat ljusare bilder med himmel, vatten och björkstammar men där olycksbådande kråkfåglar slagit sig ner i träden mot en horisontlös fond av orosfyllda moln. Om man lyssnar noga kan man höra ljudet från den installation några trappor upp där Kviums och Christian Lemmertz 8 timmar långa film ”The Wake” från år 2000 visas uppdelad på tre dukar. Ett storslaget men omöjligt försök att med ett myller av associativa scener och bilder filmatisera James Joyces roman.

En film som mycket väl kunde ha platsat i den kulturkanon som Danmark begåvades med häromdan, skrattar Michael Kvium.

 Lars Lönroth

lars.lonroth@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".