Hawa Ismail Foto: Maria Hansson/Sveriges Radio
Hawa Ismail blev utsatt för könsstympning när hon var ung. Foto: Maria Hansson/Sveriges Radio

Personal ska få veta mer om könsstympning

Kvinnlig omskärelse, eller könsstympning innebär att stora delar av flickors könsorgan skärs bort. Det har länge varit vanligt i vissa områden i Afrika, men är förbjudet här i Sverige. Ändå händer det att flickor som bor här blir könsstympade. Nu ska personal som jobbar inom bland annat vår och skola i Västra Götaland få lära sig mer om det här, så att de kan hjälpa flickor som har blivit, eller riskerar att bli könsstympade.

Klicka på texten för att läsa mer

En av de kvinnor som har varit med om kvinnlig omskärelse när hon var liten är Hawa Ismail:
- Min mamma sa så här: Du blir en flicka nu, hon där ska omskära dig! Jag blev jätterädd och försökte klättra upp i ett träd men mamma höll fast mig, berättar Hawa Ismail. Mamman fick tag på henne och en annan kvinna utförde könsstympningen. Kvinnan använde ingen bedövning och det gjorde ont när hon tog bort alla yttre könsorgan och sen sydde ihop, minns Hawa.

Kan ge stora problem
Det som ofta tas bort vid könsstympning är klitoris och stora delar av blygdläpparna. Sedan sys flickan ihop så att det bara finns ett litet hål där kiss och mens-blod kan komma ut. Smärtan av könsstympningen är ett hemskt minne för Hawa:
- Man kan glömma maten man åt igår men den här grejen sitter fortfarande i min hjärna, säger Hawa.

Det tog lång tid för Hawa att läka och hon fick problem. Inte förrän hon hade gift sig och fått barn började hennes mens fungera som den skulle. Såna problem är vanliga för flickor och kvinnor som har varit med om könsstympning. Många av dem får också infektioner och svårt att kissa. De kan även få problem när de senare i livet ska ha sex och föda barn

Ska kunna hjälpa bättre
För att bli bättre på att hjälpa kvinnor och flickor som har blivit könsstympade,  eller som riskerar att bli det, ska fler i Västra Götaland nu få utbildning om det här. Det har myndigheten Länsstyrelsen där bestämt. Det är bland annat vårdpersonal, skolpersonal, poliser och lagexperter som ska utbildas.

För det är många som inte vet så mycket om kvinnlig omskärelse. Det säger Evelina Skog på länsstyrelsen i Västra Götaland:
- Jag skulle säga att det finns ett behov, det gör det, både av att få mer kunskap men också att kunna arbeta med de här frågorna i praktiken.

I de kulturer i Afrika som gör så här tror de att flickan blir bättre om hon är omskuren. Den som inte är omskuren kan också få svårare att bli gift. Idag är kvinnlig omskärelse förbjudet i flera av de länder där det förut var tillåtet, ändå är det fortfarande många som fortsätter att omskära sina flickor.

Vill inte omskära sina barn
Hawa Ismail säger att om hon inte hade blivit omskuren när hon var liten, så hade hon troligen varit mobbad och aldrig blivit gift, för så var det när hon växte upp. Hawa har själv två flickor som aldrig har blivit omskurna, och hon menar att vi måste prata mer om det här för att bryta traditionen:
- Jag var alltid, alltid arg och irriterad på mamma för att hon gjorde så mot mig.
- Har du förlåtit henne?
- Jag har förlåtit henne för att hon är inte den enda, säger Hawa Ismail till P4 Sjuhärads reporter Maria Hansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".