Barn med NPF-diagnoser får inte tillräckligt med stöd i skolan

Lärare säger att skolan kan bli bättre för barn med diagnoser

2:41 min

Många barn med till exempel ahdh har svårt att koncentrera sig i skolan. Och skolan klarar inte riktigt av att hjälpa dem på rätt sätt.

Det säger läraren Daniel Johansson i en intervju med TV4:

– Jag ser ju vilka behov det finns för att möta de här eleverna med funktionsvariationer som autism och adhd. Det ställer krav på skolan och skolan ställer också krav på dem.

Vilken hjälp eleverna behöver är olika från barn till barn, säger Daniel Johansson:

– Man ska ha klart för sig att beroende på funktionsvariation - autism, adhd, språkstörning, så skiljer sig behoven väldigt mycket åt. Så att det blir en individuell fråga.

Jobbigt med många olika miljöer

Daniel Johansson jobbar själv som speciallärare. Han vet alltså särskilt mycket om hur man lär ut saker till barn med diagnoser som exempelvis autism och adhd. Han säger att något som kan vara jobbigt för många är att byta miljö för ofta:

– Om man tänker sig att man som 13-14-åring har svårt med övergångar till exempel. Att gå från en aktivitet till en annan eller att gå från rast till lektion. Att då vara i en skolmiljö är svårt. Inte minst på högstadiet när man tänker sig att elever då under en period på sju, åtta timmar kan ha sex olika ämnen i sex olika klassrum med sex olika lärare. Det ställer krav på de här eleverna som de inte alltid har förmåga att möta.

Daniel Johansson sa till TV4 att många skolor idag inte klarar av att ge barn med diagnoser rätt hjälp. Men han har också skrivit en tidningsartikel där han ger lärare några enkla tips och råd.

Vad är det för tips?

– Han säger bland annat att det är bra om det finns skärmar i ett klassrum.

Varför då?

– En del barn med diagnoser är känsliga för att bli störda och om det finns möjlighet att sitta bakom en skärm ibland kan vissa tycka att det känns lugnare och mindre stressigt.

Finns det något som kan ändras i lärarnas sätt att undervisa?

– Ja, det tycker Daniel Johansson i alla fall. Han skriver att det är bra att alltid börja lektionen med att berätta vad som ska hända och sedan i slutet av lektionen ge en kort sammanfattning.

Vissa barn med diagnoser blir stressade om de ska skriva och lyssna samtidigt. Vad kan man göra för dem?

– Då kan läraren dela ut färdigskrivna anteckningar till barnen, föreslår Daniel Johansson.