Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Leder låga bidrag till att funktionsnedsatta får jobb?

"Några fungerar det för, men inte för alla", säger professor Eva Mörk
2:18 min
Hon är klädd i en ljusblå blus och har glasögon.
Eva Mörk är professor vid Uppsala universitet. Hon forskar om pengar och politik och hur ländernas ekonomi fungerar. Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet.

Vissa menar att låga bidrag kan leda till fler jobb. Men hur är det för personer med funktionsnedsättningar? Får de lättare jobb om deras bidrag är låga?

Så här svarar professor Eva Mörk:

– Några få fungerar det säkert på, men det blir också en kostnad för de andra som inte kan. För dem som inte kan jobba så är det naturligtvis inte så kul att se att de som jobbar tjänar mycket mer.

En del personer med intellektuell funktionsnedsättning kan få jobba på daglig verksamhet och göra enklare arbetsuppgifter. Då får de ingen lön, utan istället får de pengar i bidrag som sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Ojämlikheten växer snabbt

Vi på Klartext har undersökt vad som hände med de här bidragen under en period på 10 år, från 2005 till 2015.
Då steg bidragen bara med 700 kronor i månaden, samtidigt som lönerna för vanligt arbete steg med så mycket som 7000 kr.

Så här säger professor Eva Mörk om förändringen:
– Traditionellt har Sverige haft en väldigt låg ojämlikhet, men även här har den börjat öka och den ökar ganska snabbt.

Politikerna har olika åsikter om bidragen

En del politiker och ekonomiska experter tycker att det är bra om det finns stora skillnader på hur mycket pengar man får i bidrag jämfört med vanlig lön. För de hoppas att fler människor då ska känna sig lockade eller pressade att söka ett vanligt jobb.

Det fungerar, men bara ibland, säger Eva Mörk:

– Det finns säkert några människor som reagerar på det. Men det är svårt att tro att människor som inte kan jobba, för att de är sjuka eller har en funktionsnedsättning, plötsligt skulle klara av det bara för att det lönar sig mer.

Men hur ska man se på skillnaden mellan jobb och bidrag? När är den lagom stor?
– Det är ju en politisk fråga som jag som forskare inte kan svara på. Det kan man ha väldigt olika åsikter om.

Här är siffrorna på lön och bidrag

Siffrorna visar att sjukersättningen steg med 9 procent, aktivitetsersättningen med 11 procent och lönerna med 32 procent.

Siffrorna för lönerna finns på Statistiska centralbyråns hemsida. När det gäller bidragen kommer siffrorna för bidragen från två av Försäkringskassans böcker:

  • Socialförsäkringsboken (2006)
  • Socialförsäkringen i siffror 2016
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".