Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.
En kortklippt kvinna i glasögon och svarta kläder står i en skolkorridor.
Kerstin Larsson jobbar som specialpedagog i Falun. Foto: Eva Rehnström/ Sveriges Radio

Fler elever utreds för diagnoser

"Allt fler barn får diagnoser" säger specialpedagogen Kerstin Larsson
2:49 min

Flera skolor vill att elever utreds för någon funktionsnedsättning, när de hamnar i bråk. För om eleven får en diagnos kan skolan kan få mer pengar och personal.

Det här visar en undersökning som Göteborgs Universitet har gjort. En av dem som har gjort undersökningen är Ylva Odenbring och hon säger att det finns en risk med att bara leta efter diagnoser:

– Talar vi i för stor grad om att det är diagnoserna som är orsaken till det här problemet så finns det en risk att man bortser från annat i omgivningen, har det någonting med miljön i skolan som orsakar att det är som det är, eller något i hemmiljön, säger Ylva Odenbring.

Ofta är det lärare som vill att elever ska utredas

Göteborgs universitet har frågat personal vid nio grundskolor i sydvästra Sverige. Och resultatet visar att flera skolor använder till exempel ADHD och Aspergers syndrom, som en förklaring till att elever hamnar i bråk.

Och det är ofta lärare som vill att en elev borde utredas, för att skolan ska få mer resurser, alltså mer pengar eller personal, säger Ylva Odenbring:

– Då får man också de nödvändiga resurser man behöver, säger Ylva Odenbring.

Att fler får diagnoser är inte bra

En som har jobbat som specialpedagog i mer än tjugo år är Kerstin Larsson i Falun. Och hon blir inte förvånad över resultatet.

– Jag har ju sett att det har ökat att allt fler barn har fått diagnoser och jag tänker att det kan vara så att man ser det som ett hjälpmedel, för att få mer hjälp i skolan och resurser, jag är inte förvånad, säger Kerstin.

Och den här utvecklingen att fler elever får diagnoser är inte så bra, säger Kerstin.

– Jag tycker att det är synd att det är så, jag tycker att man måste utgå från en helhetsbild, från varje elev, säger Kerstin.

Det finns en risk att diagnoserna blir fel

En annan som inte tycker att undersökningens resultat är överraskande är facket. Johanna Jaara Åstrand är ordförande i lärarförbundet: 

– Trots att många lärare signalerar behov om stödinsatser, så vittnar många om att den pedagogiska bedömningen inte räcker, utan att vi på alldeles för många ställen har skapat och drivit fram system, man måste ha papper på en diagnos för att få fram rätt åtgärder och resurser, säger Johanna.

Och facket menar att det finns en risk för att barn som egentligen inte har någon diagnos ändå får en, för att skolan ska få resurser:

– Ja den risken finns ju, säger Johanna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".