Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Liam låstes in på grund av sina diagnoser

Publicerat torsdag 4 januari kl 18.55
"Jag fick vara på en rastgård med taggtråd" säger Liam
(3:10 min)
Fotot visar en nacken på en pojke i skärmmössa som sitter på en parkbänk
Liam blev inlåst på ett hem när han var elva år. Foto: SVT

En pojke som heter Liam blev inlåst på ungdomshem när han bara var 11 år gammal. Han blev inlåst för att han har diagnoserna adhd och autism.

Och Liams mamma berättar att det var jobbigt att lämna sonen till ungdomshemmet:

– Det kom in två stora karlar och sa att nu har ni 15 minuter att säga hej då.

Ungdomshemmet låg 40 mil bort från hans mamma. Och Liam själv berättar att hemmet såg ut som ett fängelse:

– Och sen fick jag vara på en rastgård med höga staket och taggtråd, säger Liam.

Fel att låsa in barn

Liam var inlåst i två olika perioder och när han kom ut mådde han sämre än tidigare.

Det finns de som tycker det är fel att låsa in barn och ungdomar som har särskilda behov. En av dem är barnpsykologen Bo Heljskov Elvén:

– Vi har ett system där man kan straffas av att födas med vissa svårigheter som barn med särskilda behov.

Liam har alltså adhd och autism. Därför kan han ha svårt att klara av vissa situationer och miljöer, då kan han bli riktigt arg och få utbrott. Det berättar hans mamma:

– Och han är själv öppen med att han behöver hjälp, för han mår jättedåligt efter det har varit ett utåtagerande, om han har knuffat på någon eller slagit någon, så mår han fruktansvärt dåligt efter och får ångest, säger hans mamma.

Liam blev inlåst på ett hem

När Liam var elva år bodde han på ett skolhem i veckorna men där blev han bara sämre. Och de som jobbade på skolhemmet sa till sist att de inte klarade av att ha Liam där. Och då beslutade kommunens socialtjänst att Liam skulle låsas in på ett så kallat SIS-hem. Det är ett ungdomshem där personalen har rätt att hålla fast och låsa in barn.

Personalen kan också säga åt dem att klä av sig nakna om personalen behöver undersöka deras kropp, för att hitta droger och andra förbjudna saker.

Det är ingen vård

Marie Wieselgren är läkare och jobbar för samarbets-organisationen Sveriges kommuner och landsting. Hon säger att personalen på SIS-hem inte kan ge barnen någon vård, men att det ändå kan vara nödvändigt att låsa in stökiga barn, för att de inte ska skada sig själva:

– Många gånger tror jag att du som socialtjänst inte har något alternativ. Jag måste se till att rädda livet på den här ungdomen. Och då blir det SIS som har den låsta dörren, men inte det egentliga innehållet.

Men psykologen Bo Hejlskov Elvén är alltså kritisk till att barn med särskilda behov låses in:

– Det vi vet är att de kan vara mer känsliga för miljön än andra så vi ska ha en bättre miljö kring dem än andra, så just att låsa in ett sådant barn och använda våld mot dem, innebär att de får en mycket sämre miljö och en mycket sämre prognos.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".