Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Posthumanistiska framtidsminnen

Publicerat onsdag 18 november 2009 kl 11.17

Den australiensiska konstnären Lisa Roet sätter relationen mellan människan och andra primater i centrum för sin konst. I teckningar och skulpturer från förra året gestaltar hon chimpanshänder och  –fingrar, och i sitt verk The Shadow från 2001 har hon avbildat orangutanger som framtidsminnen.

De är minnesfragment av en tid på Jorden då deras livsmiljö fortfarande fanns kvar. Som skuggfigurer avtecknar sig konturerna av deras ansikten bland molnen över ett öde landskap, deras gestalter är en inbjudan till oss att vända utvecklingen medan det fortfarande är möjligt och överbrygga de klyftor vi skapat mellan oss och dem. Om vi inte förmår detta, kommer de istället endast att leva kvar som myter och legender i människans allt mer utarmade värld där arter nu försvinner i en oroväckande snabb takt.

Roet’s orangutanger har någonting att berätta. De berättar vart vi är på väg genom vår rovdrift på miljön, vår överkonsumtion, vårt storskaliga jordbruk och vårt ödeläggande av ekosystem på såväl lokal som global nivå. De berättar vart vi är på väg med den kapitalistiska tillväxtapparat vi har byggt in oss själva i; ett system som utlovar ständigt ökande välfärd men som i själva verket ödelägger planeten och inte tillhandahåller några vägar ut, varken för djur eller människor.

Sue Coe, en annan konstnär, kallar sig själv ett ”grafiskt vittne” av verkligheter som vi annars ofta ignorerar eller undviker. I en serie etsningar och litografier från 2007 gestaltar hon cirkuselefanters liv och död, och i sin bok Dead Meat har hon redan tio år tidigare givit uttryck för den konsumtionsberoende återvändsgränd vi har skapat åt oss själva. I boken samlar hon sina mörka skisser av lidandet innanför väggarna på djurfabriker och slakterier. Sue Coe’s  synliggörande av köttindustrins dödsmaskineri och dess övergrepp på både djur och människor har fått en ännu mer påtaglig svärta, en ännu mer dystopisk framtoning idag, när vår insikt om djurens situation i animalieindustrin har kompletterats med kunskap om köttproduktionen som betydande drivkraft bakom klimatförändringarna.

Både Lisa Roet och Sue Coe är exempel på konstnärer som gestaltar ett perspektivskifte i synen på människans ställning i en tid av artutrotning, exploatering av djur, överkonsumtion, rubbade ekosystem, global uppvärmning och klimatförändringar. Det som träder fram är konstnärliga uttryck av en posthumanistisk tankevärld där människan har förverkat sin legitimitet som ”skapelsens krona”. Vårt privilegium att agera utifrån ett snävt egenintresse gentemot vår omvärld har underminerats. Vårt sätt att tillskriva oss själva en särställning gentemot andra arter har förlorat sin trovärdighet. Istället måste vi se oss själva som en liten del i ett större sammanhållet social-ekologiskt system, vars delar hänger nära samman. I ett sådant system är människans position inte längre förutsägbar och stabil, utan kan plötsligt byta skepnad eller omkullkastas, eftersom vi är så beroende av andra arter såväl för vår fortlevnad som för upplevelsen av oss själva som art.

Vi står nu inför ett Köpenhamnsmöte där ingenting tyder på att vi kommer att skapa en lösning, en väg ut ur klimatproblemens återvändsgränd, genom politiska förhandlingar. Om Sue Coe’s slaktdjur är ett desperat rop på hjälp, så uttrycker Lisa Roet’s försvinnande orangutanger en ordlös vädjan till oss att skapa nya framtidsminnen, nya vägar att gå, när de konventionella inte erbjuder något hopp. Vi behöver nya redskap, i både tanke och handling, som med konstens kraft förmår bryta igenom det tillstånd vi skapat och låta andra livsvillkor ta form.

Helena Pedersen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".