Den vilde Bolano?

Chilenaren Roberto Bolano är en av världens just nu mest omtalade författare. Visserligen dog han för sex år sedan, bara femtio år gammal, i en leversjukdom - ändå lyckas han gång på gång skapa debatt i den litterära världen. Mest av allt pratar man om myten Bolano. Det tycks som om åtminstone nordamerikanerna har blandat samman författaren med romankaraktärerna i hans kultbok ”De vilda detektiverna” och tror att Bolano var en heroinknarkande hippie.

En som starkt har kritiserat kulten kring Bolano är den hondurianske författaren Horacio Castellanos Moya. Han menar att Bolano är en myt som konstruerats av de amerikanska förlagen – en myt som också bekräftar de värsta fördomarna om Latinamerika och latinamerikaner. Bolano presenteras som en ung vagabond som levde hårt och dog ung, precis som huvudpersonen i De vilda detektiverna. I själva verket var han en nykter och hårt arbetande familjefar som var beroende av stabilitet för att kunna skriva, från sin bostad i – Spanien.  På samma sätt, menar Horacio Moya, så läser nordamerikanerna De vilda detektiverna som en moralsaga som bekräftar deras egna lutheranska värderingar. Det går bra att vara rebell ett litet tag - men skärper man sig inte så går det illa.

Själv tycker jag det hela är lite tramsigt. Moya, som är en av de tyngsta latinamerikanska författarrösterna idag, känns överdrivet stingslig. För den som vill veta sanningen om Bolanos vagabondliv så kan jag rekommendera poetgruppen Infrarealisternas nya hemsida. Där finns foton och berättelser från det vilda mexikanska 70-talet, när Bolano var med i gruppen. Långt innan han blev romanförfattare, alltså.

Gabriella Håkansson