Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

En dag på Kandahar Air Field

Publicerat torsdag 25 februari 2010 kl 09.30


Det är lätt att bländas av makten och härligheten på KAF, Kandahar Airfield, Afghanistan största militärbas. Ja, med cirka 800 flygningar per dygn är det också en av världens mest trafikerade flygplatser.


Landningsbanorna sträcker sig mot oändligheten. Här finns en fantastisk luftburen armada. Små obemannade spaningsplan. Tunga droner bestyckade med Hellfiremissiler. Blackhawk- och Apache-helikoptrar.
Stridsflyg av typen Harrier- och A10-Thunderbolt. Flygande höghus som kallas Globemasters. Och så de muterade jättehumlorna i stål, Osprey V-22, en korsning av flyg och helikopter.
Marinkårens allra senaste leksak.

Och bortom landningsbanorna: en labyrint av blastwalls, baracker och tält. En stad där vägarna har namn som Chinook Road, Tropical Lightning Street och Screaming Eagle Boulevard. Där kan man dansa salsa eller gå kurs i Yoga. Detta är inte Afghanistan - det är science fiction, space opera. Moderskeppets moderskepp. Nodernas nod.

Dödsstjärnan 2.0. Men det är ingen framtidsvision utan en högst konkret plats. Här bor 30 000 människor från över 42 länder. Militärer och gästarbetare. Från pizzabagare till lönnmördare.

Se upp för spindlar och skorpioner. Och du - klappa för Guds skull inte vildkatterna - dessa lömskt inställsamma sjukdomsbärare. Se till att dricka! Ta en flaska vatten från backarna så fort du blir törstig. Men en svalkande simtur i "Smaragdsjön" är inte att rekommendera. Det sägs att en rumänsk soldat erbjöds 1000 dollar för att simma över sjön. Halvvägs över greps han av panik. Fick en kallsup eller två. Svalde kemikalier, parasiter. Skrek och bar sig åt. Hursomhelst - han las in på sjukhus, flögs hem till… vart nu rumäner kommer från. Det finns många regler. Alkohol är strikt förbjudet. För oss amerikaner i alla fall; en läxa från Vietnam. Det finns också ett förbud mot ömhetsbetygelser - kramar, kyssar, hålla handen. Sex är ett stort no-no. Med hårda straff som påföljd. Men hey, man, ibland övervinner kärleken alla hinder. Eller om det är kåtheten. Ensamheten? Klart saker händer! Du skulle bara veta…

Plötsligt tjuter sirenerna: "Rocket attack. Rocket attack". Och man kastar sig på marken och ligger och väntar på besked om att faran är över. Attackerna saknar precision. De orsakar sällan personskador eller dödsfall. Däremot är de en påminnelse om att det här inte bara är ett militariserat Disneyland, utan också en krigszon. En hälsning´från det riktiga Afghanistan. Där ingen säkerhet finns.

Det är svårt att slå tillbaka. När avfyrningsplatsen lokaliseras - och det sker på ett ögonblick - är de redan borta. Kvar finns bara en enkel tidsinställd detonator; ett batteri och en strömkrets kopplad till en klocka med timer. Ofta en "Allah-klocka" - ett ur form av en moské med minareter. Tillverkas i Kina, finns på marknader i hela landet. Alarmsignalen är ett bönerop från Mecka eller Medina. Man kan föreställa sig hur den arabiska hymnen, ohörd av människor, saluterar de lyftande raketerna:

I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn!
När solen rullas ihop,
När stjärnorna förmörkas,
När bergen röra på sig,
När himmelen slites bort,
När avgrundselden tändes på,
Och paradiset nalkas
Då skall varje själ få erfara vad hon uträttat.
– Koranen, 81:a Suran

Jesper Huor

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".