Hungriga lejon jagar inte bäst

Jag vill ha ett Sverige där skillnaderna människor emellan är försumbara när det kommer till att kunna förverkliga drömmar eller leva ett gott liv.

Inte bara därför att det ur en medmänsklig synpunkt är det enda rimliga, utan också därför att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det mest effektiva. Den liberala idétraditionen är starkt knuten till att bekämpa orättvisor, vilka orättvisorna är varierar från plats och tid, men kampen emot dem måste bestå.

Ofta odlas en myt om att stora ekonomiska skillnader skulle öka effektiviteten. Hungriga lejon jagar bäst, heter det ju. Vilket forskningsstöd eller empiri ett sådant uttalande vilar sig emot är för mig oklart. Ekonomisk knapphet för dem med minst resurser ökar inte effektiviteten i ekonomin, tvärtom, det leder till alkoholberoende, depressioner, ohälsa och kriminalitet.

Hela nittiotalets och början tjugohundratalets tillväxt gick stora grupper i samhället helt förbi. Trots att tillväxttakten var hög stod många permanent utan jobb, ungdomsarbetslösheten växte och skillnaden mellan invandrade och infödda svenskar ökade.

 Den enda uthålliga jämlikhetspolitiken kommer från en arbetslinje. Det är bara genom att alla människors arbetsförmåga tas tillvara som vi uppnår ett jämlikt samhälle. Dels därför att det ger människor en egen inkomst, dels därför att vi bara skapar resurser till välfärden genom jobb.

Alliansregeringens skattepolitik har varit den största jämlikhets- och jämställdhetsreformen i Sverige sedan förskolan infördes. Genom att rikta stora skattesänkningar till dem med lägst inkomster har inte minst kvinnor, ungdomar och invandrare fått större trygghet. De övriga förbättringarna i skattesystemet har alla syftat till att skapa så många jobb som möjligt. Tillsammans med en politik för att skapa ordning i socialförsäkringssystemen så att rätt insatser kan riktas till rätt person har Alliansen rustat Sverige för en mer sammanhållen framtid.

Att försöka föreställa sig ökad jämlikhet eller en rättvisare framtid utan en arbetslinje är ett svindlande tankeexperiment och ett farligt vänsterexperiment. Miljöpartiet vill minska antalet jobb och arbetstillfällen genom kortade arbetstider och friår. Socialdemokraterna riktar udden mot dem som har det svårast på arbetsmarknaden genom att införa en särskild skatt riktad mot unga människor och genom att ta bort möjligheten för hushållsnära tjänster. Vänsterpartiet driver en rent företagsfientlig politik trots att det är där jobben och välfärdens resurser skapas. Detta vänsterexperiment skakar om grunden för svensk jämlikhetspolitik på ett sätt som vi tidigare aldrig upplevt.

Moderaternas förnyelse tillsammans med vänsterns radikalisering menar jag har ändrat jämlikhetsdebatten i grunden. Moderaterna är fortfarande det parti som tycker att ansträngning ska ge belöning men vi är också uppfyllda av idén att skapa ett sammanhållet samhälle.

 Niklas Wykman

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".