Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Korruption och maktmissbruk på Haiti

Haitis president Jean de Dieu hinner knappt ur sängen i sitt gyllene sovrum förrän han trampar illa på en glasbit. Sedan haltar han sig igenom Raoul Pecks film Moloch Tropical – en vingbruten despot som inte märker att hans goda föresatser förvridits till oigenkännlighet.

Att det är upploppsstämning i landet hindrar inte presidentstaben från att förbereda ett flådigt 200-årsjubileum för Haiti som nation.

Jean de Dieu är en fiktiv skapelse, men han bär drag av Jean-Baptiste Aristide. Till honom sattes också ett stort hopp som drunknade i korruption och maktmissbruk. Man kan också se filmen som en mer personlig uppgörelse med makten för Raoul Peck, som faktiskt själv var kulturminister på Haiti en kort tid på 90-talet under René Préval.

I Moloch Tropical innesluts sorg, vrede och galghumoristisk satir i en stiliserad form. Fotot är elegant och miljön symbolmättad med presidentens palats ovan molnen och grönskan som breder ut sig nedanför.

Titelns Moloch är ett komplext begrepp med betydelser som kung, gud och fallen ängel. Moloch heter också en film av Aleksandr Sokurov från 1999, som handlar om Adolf Hitler och Eva Braun och utspelar sig på en bergstopp i Bayern. Raoul Peck tar ett uttalat avstamp i Sokurovs film, men hans haitiska bergstopp år 2004 är något helt annat än en tysk dito i början av 40-talet.

Det koloniala arvet är en skillnad. Hur lyxigt regeringsfolket än tar emot amerikaner och fransyskor, så förblir de lite lustigt exotiska i gästernas ögon. Och hur mycket blåsorkestern än övar på europeiska festmarscher, så är det något som skorrar.

Zinedine Soualem bär i rollen som Jean de Dieu presidentämbetet som en stel haute couture-kostym han förälskat sig i. Hans övergrepp verkar mekaniska, hans sextrakasserier av de anställda är nästan komiskt tvångsmässiga.

Presidentstaben hastar fram i palatsets korridorer medan tjänstefolket, lite som i Robert Altmans film Gosford Park, länkar husets nedre regioner med de övre. I källaren hålls en journalist fängslad i kedjor, en association till det slaveri som haitierna en gång befriade sig ifrån. I en bisarr scen sminkar presidentens hantlangare upp den nästan ihjältorterade journalisten för en verserad trerättersmiddag med monsieur le président.

Jean de Dieu upprepar filmen igenom att han är folkvald på fem år. Som om det betydde att inget han gör kan vara fel, och att folket hursomhelst måste stå sitt kast. Här finns en viktig diskussion om demokrati, som inte bara gäller Haiti.

Malin Krutmeijer

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".