Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Gängkulturen i LA har muterat

För två år sedan reste jag genom det märkliga stadslandskap som bildar Los Angeles. Jag var på jakt efter en djupare förståelse av den gängkultur som sedan decennier rivit sönder staden. Jag besökte fängelser, deltog i konferenser och träffade gängmedlemmar. Snabbt insåg jag att den bild jag hade med mig i bagaget – präglad av forskning, media och en och annan film – inte längre stämde med verkligheten. Gängkulturen hade muterat.

Det handlade inte längre enbart om gatugäng som slogs om lokala territorier i fattiga stadsdelar som South Central och East LA, utan om transnationella gängnätverk som påverkade samhällen långt utanför Los Angeles. Framför allt förknippades utvecklingen med ett gäng – La Mara Salvatrucha, ungefär ”det salvadoranska gänget”.

La Mara Salvatrucha uppstod i Los Angeles under 1980-talet. Det växte fram ur en rad mindre gatugäng som unga flyktingar från inbördeskrigets El Salvador bildat för att klara sig genom den hårda vardagen på Los Angeles bakgator. Våld möttes med mera våld och snart hade La Mara Salvatrucha utvecklats till ett av Kaliforniens mest skräckinjagande gäng, ökänt för sin extrema våldsamhet.

I amerikansk media beskrivs La Mara Salvatrucha i dag som en farsot. Gänget har spritt sig över hela Centralamerika och har i dag mellan 50 000 och 100 000 medlemmar.

Amerikanska myndigheter har klassat La Mara Salvatrucha som ett av de stora hoten mot stabiliteten i regionen. Enligt statliga rapporter är gänget djupt involverat i drog- och människosmuggling från länderna i Latinamerika till USA och lär fungera som de mexikanska kokainkartellernas förlängda arm.

I No Boundaries – Transnational Latino Gangs and American Law Enforcement tecknar den amerikanske journalisten och juristen Tom Diaz för första gången denna historia. Det är en mycket läsvärd bok som fångar upp de flesta trådar, såväl sociala som ekonomiska och kulturella. 

I den amerikanska debatten om gängkriminalitet beskrivs problemet framför allt som polisiärt. Men Tom Diaz visar att historien är betydligt mer komplicerad än så; utvecklingen av transnationella gäng är intimt sammanvävd med gamla och djupa orättvisor i det amerikanska samhället. Gängen uppstår och frodas i ”multimarginaliserade” miljöer.

Men framför allt visar Tom Diaz hur den repressiva amerikanska kriminalpolitiken har varit direkt kontraproduktiv. USA:s fängelser fungerar i dag som drivhus för gängkriminalitet samtidigt som USA:s migrationspolitik, vilken i huvudsak gått ut på att utvisa alla invandrare som tillhör något gäng, varit den främsta orsaken bakom gängens spridning till länder som El Salvador, Honduras och Mexiko.

Tom Diaz spår att gäng som La Mara Salvatrucha kommer att utvecklas till veritabla maffiaorganisationer om inget radikalt görs mycket snabbt. Enligt Tom Diaz handlar det om att angripa de strukturer som gett gängen grogrund; rasismen, marginaliseringen och den missriktade kriminalpolitiken.

Detta låter kanske enkelt, men i ett land som USA där gängkriminalitet fortfarande ses som utslag av individuella val och inte som en följd av strukturella orättvisor, är Tom Diaz åsikt fortfarande radikal. Det är bara att hoppas att hans bok kan vrida debatten i en annan riktning.

Mattias Hagberg
Frilansjournalist

Bok: Tom Diaz: No Boundaries – Transnational Latino Gangs and Law Enforcement (The University of Michigan Press, 2009)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".