Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Osäker nytta av ekonomisk jämlikhet

Den i Sverige så hyllade boken The Spirit Level - som på svenska heter Jämlikhetsanden - är på inget sätt en given sanning, något man tyvärr lätt får känslan av i den svenska debatten.

Det finns flera invändningar mot bokens centrala tes: att ekonomisk ojämlikhet nästan alltid leder till sociala problem. Den mest uppenbara kommer från det kloka maximet, "korrelation implicerar inte kausalitet", alltså: bara för att det finns ett samband innebär inte att det finns ett orsakssamband. Det går alltså inte med säkerhet att säga att faktisk ojämlikhet i inkomst också leder till ökade sjukdomstal.

Flera forskare har påpekat att det finns problem om man bara ser till ett givet ögonblick (som man gör i Jämlikhetsanden) och inte förändringar över tid. En rapport från Angus Deaton, hälsoforskare vid Princeton, som gör en jämförelse över tid visar att det inte finns något samband mellan ojämlikhet och sjukdomstal. Deaton konstaterar istället "det finns inga bevis för att ökat välstånd för de rika, även om det är icke-önskvärt på andra grunder, skulle vara farligt för hälsan vare sig för de fattiga eller för deras barn". Ekonomen Andrew Leigh vid Australian National University påpekar i en studie från 2009 att det inte finns något samband mellan ojämlikhet och dödlighet. Leighs forskning visar tvärtemot att inom vissa länder så har till och med spädbarnsdödligheten minskat parallellt med att inkomstskillnaderna har ökat.

Faktumet att Jämlikhetsanden har mött massiv kritik, inte minst I författarnas hemland Storbritannien verkar inte ha haft någon påverkan på den svenska samhällsdebatten. I Sverige hyllas boken till och med på ledarplats i landets största morgontidning. Henrik Berggren skriver i DN att det är citat, "verkligen sant att ojämlikhet är dåligt för alla medborgare i en nation". Berggren menar att det är större chans att ett barn till en fattig svensk överlever än ett barn till en rik walesare.

Och detta illustrerar så tydligt problemet med att lägga för stor vikt vid inkomstskillnader. För vad säger egentligen den relativa skillnaden mellan fattig och rik om hur fattig den fattige är? Just, precis. Ingenting. Tänk er exempelvis att man ökar alla walesares inkomst hundra gånger dagens nivåer. Fördelningen kommer att vara exakt densamma, men i detta fall kommer den fattige walesaren ha extremt mycket högre levnadsstandard än den rike svensken. Den viktiga slutsatsen att dra är således att det är fattigdom, och inte skillnad mellan rik och fattig som spelar roll.

Den som inte känner sig övertygad, och håller fast vid tesen att ekonomisk jämlikhet har ett egenvärde i sig, bör fundera över om denne verkligen tycker att finanskrisen har hjälp samhällets fattigaste människor. Den djupa lågkonjunktur världen drabbats av under de senaste åren har i de flesta fall minskat inkomstskillnaderna rejält. De rika har förlorat mer pengar än de fattiga, och i genomsnitt äger vi alla därför en mer jämlik del av jordens resurser. Frågan är dock om den ökade ekonomiska jämlikheten verkligen har gjort någon nytta för världens sjuka, svältande och krigsdrabbade. Det tror i alla fall inte jag

Adam Cweyman, ordförande i Liberala ungdomsförbundet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".