Rädslan för de fåtaliga

När debatten om de ensamkommande flyktingbarnen rasade som värst kunde man förundrat fråga sig varför dessa få individer kunde väcka sådan uppmärksamhet. Tidigare i historien har det varit rädslan för massorna som fått dem med makt att känna skräck – för uppror och revolution. Hur kom det sig att några barn kunde sprida en sådan känsla av oro, så till den grad att välbeställda kommuner kände sig obekväma av att barnen skulle få skydd inom deras territorier?

I boken Fear of Small Numbers (svensk titel: Vredens geografi: rädslan för de fåtaliga) behandlar antropologen Arjun Appadurai detta märkliga fenomen. Appadurai är ingen globaliseringsmotståndare, men han ser effekterna av globaliseringen: migration, växande städer och förändrade livsmönster. I Fear of Small Numbers fäster han uppmärksamheten på hur globaliseringen utmanar nationalstaten när nya politiska gemenskaper skapas, samtidigt som inhemska folkomflyttningar äger rum. Hundratusentals människor flyttar varje vecka från landsbygd till städer. Snabbast sker urbaniseringen i Kina och Afrika. Trots att detta hände för hundra år sedan i Europa, är vi i Nord också inbegripna i dagens skeenden. Förändringarna påverkar alla när det gäller självbild, begär och känslan för omvärlden. Våra nya beteenden kan till och med vara likartade i så skilda länder som Rwanda, Rumänien, Indien och Sverige, säger Appadurai.

Den stora gemensamma krisen i världen idag, är, menar Appadurai, frågan om nationalstatens betydelse. Nationen som idé har hamnat i kris. För den nya urbana – globala situationen, utmanar det nationella. Staden har blivit en spelplan för kapitalism och liberalism och representerar på så vis det globala i det lokala. Öppna gränser innebär inte bara ett fritt flöde av kapital, underhållning och konsumtion. Globalisering för också med sig kriminalitet, terrorism och annan subversiv aktivitet. ”Fåtalet” kan i detta perspektiv komma att betraktas som representanter för ett hot utifrån, en risk. I den anonyma staden kan en gökunge växa i det nationella boet.

Tänk om de ensamkommande barnen i själva verket är blivande kriminella? Eller terrorister? Kan man vara säker på att de inte representerar ett större, globalt kollektiv som via den planterade cellen hotar att ta över vår nationella kultur?

Dessa outtalade fantasier utläser Appadurai genom att studera massmedia och populärkultur, och vilka reaktioner som faktiskt uttrycks på så skilda platser som Mumbai, Paris, Baghdad och kanske Vellinge. Ghettofieringar och stigmatiseringar av folk och områden kan man se på många håll. Genom fiktioner produceras ”den andre” mitt bland det välkända. För att ge en bild av hur denna skapelseakt går till använder Appadurai antropologkollegan Mary Douglas bestämning av smuts. ”Smuts” säger Douglas, ”är fel sak på fel plats”. När nazisterna ville ”röka ut ohyran” ur Warszawas judiska ghetto hade man redan definierat vad som var smuts, och sedan blev det självklart att städa. Trots att vi aldrig trodde att något sådant kunde förekomma igen, är det just detta som präglar samtiden i globaliseringens spår, säger Appadurai.

Arjun Appadurai kan tyckas svartsynt. Men trots iakttagelser av ökade etniska våldsinslag världen över har han hopp om att det är den urbana livsstilen som är socialt hållbar för alla. I det sista kapitlet i boken tar han upp fenomenet med gräsrotsorganisationer – en slags positiva, ”cellulära” aktiviteter i städerna. Slumdwellers Federation startades av fattiga i Mumbai, har spridit nätverk över hela Indien som sedan, likt en glad smitta, spritts vidare till städer i Indonesien, på Madagaskar, i Malawi, Sydafrika och Brasilien. Genom föreningsliv, organiserat sparande och förhandlingar skapas det som Appadurai kallar för Djup-demokrati, demokrati underifrån. När fattiga, engagerade medborgare själva skriver sin agenda återuppfinns tilliten till varandra. I detta ligger möjligheterna för den civiliserade staden att överleva, bortom nationalistiska slagord.

Maria Lantz
Lektor vid kungliga konsthögskolan i Stockholm och medredaktör till boken Dharavi om Asiens största slumområde i Bombay

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista