Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Magnus Linton: Den estetiska revolutionen

Publicerat torsdag 18 mars 2010 kl 07.00

Den som gör en oredigerad resa genom dagens Latinamerika får inte svårt att räkna ut vilken som blir det nya decenniets stora idéutmaning; staden. Inte det systematiserade, kärnfamiljsbaserade och välritade stadskoncept som européer jobbat med i hundratals år – utan det massivt urbana kaoset. Inte kåkstaden. Utan landskapen av kåkstäder.

En av nollnolltalets historiska – och inom akademin mest uttjatade – globala utvecklingsnyheter var att antalet människor som lever i städer nyligen passerade antalet människor som lever på landsbygden. Jaså, sa man i Latinamerika. Har det inte varit så länge?

Om Asien och Afrika har sin mest omtumlande urbaniseringsepok framför sig så har den just skett i Latinamerika. I dag är 77 procent av befolkningen här urban, medan samma siffror för Asien o Afrika är 40 respektive 38 procent. Ekonomisk utveckling har emellertid inte – som i Europa och Nordamerika – gått hand i hand med befolkningskoncentrationen.

Så hur ska den ihopträngda underklassen bo? Här finns förstås tusentals politiska och sociala problem att lösa. Men det första klivet – snart på väg att tas – är faktiskt estetiskt. De europaättlingar som tills nyligen normerade Latinamerika har alltid sett favelan som ett slags temporärt elände. Med tiden skulle det spräckliga täcket av skrämmande spontanitet elimineras och bytas ut mot raka vinklar, genomtänkta torg, praktiska garage och anlagda parker. Som i Europa.

Men det är den idén som nu är döende. Det är så här det kommer se ut. De gamla stadskärnorna av koloniala kvarter och skyskrapor syns knappt längre för allt bråte massorna släpat hit och gjort bostäder av. Och vad är det – förutsatt att social och politisk rättvisa skipas – för fel på det? Är en myrstack fulare än en byrålåda? Är en tillvaro som låter sämre än en tillvaro som är tyst? Är ett hus i konstant förvandling fulare än ett som är färdigt?

Den urbaniserade arbetarklassens sätt att bo ser på avstånd fortfarande ut som osorterade högar av tegel, plåt och armeringsjärn, men är på nära håll en oftast pittoresk plats fylld av levande gränder, vackra hem och politisk kraft. Att göra upp med europeiska stadsideal, ta vara på favelans energiska skönhet, utan att hamna i cynisk slumromantik – det är en av tiotalets största latinamerikanska frågor. Det vill säga: den estetiska revolutionen.

Magnus Linton

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".