Är nationens välstånd förklaringen till vår tillfredsställelse med livet?

Tillväxtstopp är en tanke som bara kan framföras svepande och abstrakt, som något vi måste acceptera. Så fort den konkretiseras framstår det hur uppenbart monstruös tanken är.

Hade vi lyssnat på filosofen Bertrand Russell, som tyckte att det var dags att stoppa tillväxten redan 1932, hade många av oss hostat sig till döds och fruktat för varje infektion. Det var nämligen innan antibiotika och tuberkulosbehandling. Den förväntade livslängden i Sverige var då 64 år för en man och 66 år för en kvinna.

Men i dag räcker det! säger Russells intellektuella arvtagare. Lyssnar vi på dem får vi klara oss utan framtidens läkemedel, mat och teknologi. Idag dör ett av fyra svenska barn som får cancer. Är det bra så? Ska vi säga till forskarteamen att gå hem lite tidigare därför att vi är nöjda som det är?

Men vi vill inte hindra medicinska framsteg! invänder tillväxtmotståndarna. Bara onödigt materiellt välstånd. Hur ska de veta skillnaden? Optisk laser används till typiska prylar som cd-spelare och skrivare, men också vid kirurgi och för att rensa trängda blodkärl. När tekniken uppfanns på 1960-talet beskrevs den som en överflödig ”uppfinning som letar jobb”, ingen kunde veta dess användning. Idag utvecklas virtuell teknik både för att kunna ta fram robotarmar och -ben inom sjukvården och för en ny generation dataspel. Mänsklig kreativitet kan inte planeras och kontrolleras. Förbjud leken och du reser hinder även för ”seriösa” användningsområden.

Men resurserna kommer att ta slut! Ja och nej. Vad som är en naturresurs avgörs av människors uppfinningsrikedom, som är lika oändlig som i varje ögonblick given. Oljan är ett typexempel. Den har gått från ett gissel som förgiftade brunnar och förstörde åkerjordar, till en fantastisk tillgång som ger oss värme, ljus och kommunikationer. Och som innebar rejäla miljö- och hälsovinster jämfört med eldning i bostaden och hästtrafik i städerna. Utan att förneka utsläppsproblemen är oljeanvändningen ett enormt plussummespel för mänskligheten, och vi har blivit allt bättre på att hushålla med resursen av rent ekonomiska skäl. När ännu bättre bränslen och tekniker finns att tillgå kommer vi att använda det istället. Precis som den valolja som höll på att ta slut av hårt utnyttjande på 1800-talet ersattes av petroleum.

Men vi blir inte lyckligare av materiell tillväxt! Jo, det blir vi faktiskt. ”Nationers välstånd är en av de starkaste, om inte den starkaste, förklaringen till tillfredsställelse med livet i ett samhälle.” Det konstaterar två ledande lyckoforskare 2008, samtidigt som de ber läsaren om ursäkt för att korrelation mellan materiellt välstånd och lycka inte stämmer med fördomen att pengar inte kan köpa lycka.

Det här känner även de mest inbitna tillväxtkritikerna på sig. Göran Greider skriver i sin senaste bok: ”Är jag på allvar beredd att sänka min standard? Det är jag. Men inte som en privat åtgärd, det är jag för egoistisk och inte tillräckligt helgonlik för, utan som ett led i en kollektiv omställning av samhällsekonomin”. Med andra ord: Tillväxtmotståndarnas ordning är inte önskad av någon, den måste tvingas på alla.

Mattias Svensson

Referenser:
Ronald Bailey: Precautionay tale
Ed Diener & Robert Biswas-Diener: Happiness – Unlocking the mysteries of psychological wealth (2008)
James Le Fanu: The Rise and Fall of Modern Medicine
Göran Greider: Det måste finnas en väg ur det här samhället
Johan Norberg: Den eviga matchen om lyckan