Materialismens återkomst

Vi lever i en tid av stora geologiska förändringar. För varje år som går blir jorden allt varmare, med långtgående ekologiska omvälvningar som följd.

Dessa geologiska och ekologiska förändringar sätter självfallet spår i tidsandan, något som bland annat märks i den samtida filosofin. Bland dagens filosofer kan man se ett ökat intresse för biologi och geologi och för tanketraditioner som materialism och vitalism. Man kan med fog tala om en nymaterialism, men också om en nyvitalism, eller kanske ännu hellre om en blandning av dem båda – en sorts vital materialism.

Vital materialism? Vad betyder det?

Ett aktuellt och uppmärksammat exempel är boken Vibrant Matter – A Political Ecology of Things av Jane Bennet, amerikansk professor i politisk teori.

Vibrant Matter är en liten tunn bok med ett högoktanigt innehåll. Jane Bennett vill inget mindre än att förändra våra invanda föreställningar om vem och vad som kan räknas som ett handlande subjekt, som en agent.

Det finns i den västerländska världsbilden en djupt rotad tankefigur som säger att det finns en fundamental skillnad mellan organiskt och ickeorganiskt, mellan liv och materia. Enligt denna tankefigur är liv aktivt, materia passivt. I sin mest hårdragna form säger oss denna tradition att det bara är människan som kan uppfattas som ett handlande subjekt. Allt annat – djur, växter, mineraler – är enbart passiva mottagare av människans skaparkraft.

Hela denna bild av verkligheten vill Jane Bennett ställa på huvudet. I inledningen till sin bok skriver hon att hon vill vrida och vända på begrepp som liv och materia tills de börjar framstå som så märkliga, så främmande, att vi vågar ifrågasätta dem.

Målet är just att upprätta en vital materialism, en sorts alternativ bild av världen där vi faktiskt kan tala om till exempel djur, växter, mineraler, ekosystem, som aktörer.

Låter det flummigt?

Ja, på många sätt är det flummigt. Men också intressant och viktigt.

Det finns nämligen mycket som talar för att uppdelningen mellan aktivt och passivt är en viktig förklaring bakom den ekologiska kris vi nu upplever.

Så, hur lyckas Jane Bennet?

Jo, både bra och dåligt. Om man i hennes bok letar efter ett sammanhållet filosofiskt system blir man snabbt besviken. Men det verkar å andra sidan inte heller vara hennes intention. Jane Bennett vill inte bygga några system, hon vill bara tvinga oss att se världen från andra och oväntade vinklar. Och här lyckas hon över förväntan. Med hjälp av vitt skilda exempel och vitt skilda tänkare osäkrar hon faktiskt mina invanda tankar. Hon skriver om stora och komplexa system, som ekosystem, som inte alltid beter sig som de borde. Hon skriver om det faktum att den mat vi äter hela tiden omskapar vår kropp och vår psykologi. Och hon skriver om tänkare som Spinoza, Nietzsche och Deleuze, som alla tänkt vid sidan av den traditionella uppdelningen mellan liv och materia. Bara för att nämna några exempel.

Under läsningen kommer jag på mig själv med att börja tänka på till exempel klimatet som en aktör, som en kraft utanför mänsklighetens kontroll, en kraft som inte bara påverkas av våra utsläpp utan även påverkar våra samhällen och liv i grunden.

När jag slår ihop boken bär jag med mig en bild av världen som en trasslig tillställning där det egentligen är omöjligt att skilja orsak från verkan, och där det är omöjligt att skilja mitt liv och mina handlingar från den värld jag lever i. 

I allt detta finns också ett politiskt budskap. Jane Bennett menar nämligen att dagens miljöpolitik är fast i den gamla världsbilden. I dess ställe vill hon se en politik som är grundad i en vital materialism; en politik som bygger på insikten att den till synes passiva naturen också kan ta vägar vi inte kan förutse och därmed aktivt omskapa vår värld.

Är det en realistisk bild av världen?

Svårt att säga. Men som utgångspunkt för en öppen diskussion om miljö och politik är den betydligt mer intressant än den traditionella tanken att människan är aktiv, naturen passiv.

 Mattias Hagberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista